United States or Colombia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Jag har burit ett dödligt, lidande hjärta, som mätt med klappning tidens slag, i min eviga barm och detta för att göra dig förtrolig med din Gud, hemvand i hans famn, som barnet i sin faders. Kom, min älskling och förstfödde! Räds ej! Dina skulder äro avtvagna med mitt blod. Jag är icke ett rysligt Öde. Jag är din fader, broder och förlossare!
Ja, vi som ännu leva här i kroppshyddan, vi sucka och äro betungade, eftersom vi skulle vilja undgå att avkläda oss och i stället få överkläda oss, så att det som är dödligt bleve uppslukat av livet. Och den som har berett oss till just detta, det är Gud, som till en underpant har givit oss Anden. Så äro vi då alltid vid gott mod.
Då förgrymmas Vila ifrån berget Och förgiftar dödligt Jovos skada. Jovo dör, ve, ve dig, arma moder! Trenne sorgefåglar klaga sedan: Ena klagar utan uppehållan, Sent och tidigt klagar blott den andra, Och den tredje, när det så sig faller.
När Julianus var buren till sitt tält och vaknat ur den vanmakt, vari blodförlusten sänkt honom, befallde han fram sin häst och sina vapen. Det var läkarens sorgliga plikt att underrätta honom, att hans sår var dödligt och att många timmar icke återstode honom att leva. Han emottog detta budskap med lugn.
Ptro, ptro, gnällde "Jublet". Inte tala om graven i husläkarns närvaro. Ingenjören fortsatte: Blekängen har ju sitt värde, men jag kan inte realisera. Det är min otur, och haken vete, hur den ska kunna brytas. Men om något dödligt skulle träffa ja, ja, det vet man aldrig, jag är gammal. Men då ska du komma ihåg, att var och en, som förlorat på mig, ska ha full ersättning.
Lucidor sade »jag är stucken», reste sig ur spiseln och gick till bordet, men segnade der ner utan mål och sans. Då såg löjtnanten, huru det stod till och flydde. Furubom ref upp den slagnes jacka, emedan intet blod flöt fram. Han hade ett sår i bröstet, som sedan af den besigtigande läkaren, Låhrman, förklarades dödligt, och dessutom fyra andra sår.
Denna synd bestraffade Johannes döparen. Han gick upp till fursten och sade: "Dig är icke lofligt att hafva din broders hustru". Det var en uppenbar synd mot Guds sjette och tionde bud. På grund af denna bestraffning började den lättfärdiga Herodias dödligt hata Johannes och sökte bringa honom om lifvet.
Ord för ord upprepade han samtalet med fadern, dröjde i varje mening, sökte och tydde. Om något dödligt En vanlig betydelselös fras, som nu skulle få sin betydelse. En liten människa, som trott och velat något stort och ständigt stupat på småsaker, ständigt kullbytterat till fröjd och gamman för alla dem, som älska ett hångrin. En lång och svår väg för en liten människa, utan utsikt att nå målet.
Men följande står ej långt efter: »Iris, aldrabäste vänn, Ach, när sijr iag dig igän Ock fåhr mäd dig tala? När uprinner dok then dagh, At min siäl ok andra iagh, Du, migh skalt hugsvala? Aldrig gifver någon ting Större qval och hierte sting Än en vänn, som såther. Dödligt är ju såre vist, När man halfva hierta mist Ock mäd vän'n förlåter.
Hör jag ej steg, ej röster här! Ah, timman slår! Tredje scenen. Daniel Hjort. Katri. KATRI. Hvar är du, för hvars skull i tjugu år min fot har blödande på törnen trampat, hvar är väl du, så känd och dock så okänd, uti hvars hand ett vapen jag förtror, som blodshämnd starkt, som dödligt hat så segt? DANIEL HJORT. Om mig du menar, är jag här. KATRI. Jag lofvat dig säga, hvem du är.