United States or Bolivia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Sedan tog hon silverbägarna för att måla henne, men Jutta grep henne om handen och lyssnade. Nej, vi ha inte tid. I nästa ögonblick skyndade hon ut. Hon drog igen dörren bakom sig, ännu halvt blindad av vaxljusen, och ställde sig mellan de andra. Men den lilla gossen, som sprang omkring i svalgången, var med ett glatt rop vid hennes sida utan att skrämmas av den förändrade dräkten.

Vettskrämda satte småtärnorna henne lingonriskronan med de nio vaxljusen, som runno och aldrig ville stå rakt. Under tiden brydde de henne med, att de snart skulle kläda henne till verklig brud. Småningom förde de henne sedan framåt mot den kungliga sovstugan.

Mot det finns intet lagord. Valdemar grep sig om pannan och gick häftigt fram och åter genom rummet. Ibland stannade han vid båren, ibland framför ett av de brinnande vaxljusen, och rösten blev vild och oigenkännelig. Det är därför hon har spunnit in mig i mycken fridsam vänskap utan glöd! allt blir jag bedragen, lycka, makt... och det under smekningar. Det är mitt folkungaarv.

satt hon ännu en halftimme. Klockan, som hon fått af herskapet, den stora väggklockan med röda rosor målade kring urtaflan, slog half åtta. Det led, och han kom icke. Om hon skulle tända vaxljusen i granen, som stod vid spiseln? Bara han icke dröjde länge, att de brunno ut. Kanske hon borde vänta ännu en liten stund och hellre sätta risgrynen... Det gjorde ondt att röra sig.

Och hur skulle en själ, hur skulle ett jordeliv kunna hålla samman mycken dådlust och förbannelse? Han sträckte ut sig ryggen i bänklådan med händerna knäppta under den runda nacken och mumlade mellan läpparna: Jag är den största lögnaren i jarlagården. I den kungliga sovstugan hade vaxljusen blivit tända, och de brända kryddorna spridde en sövande doft.

Hon såg nyfiket den forna nunnan och gungade foten i takt med strängaspelet. Jag känner igen dina kläder, jungfru, sade hon. De äro mina. Behåll dem. Och tag dem med dig till ett minne av Glimma. Sedan sprang hon glatt tillbaka in bland de många vaxljusen. Jutta kände, att en uppsträckt hand sökte hennes mellan spjälorna räckverket.

Alla vaxljusen i den stora kronan över hennes huvud voro tända de brände stilla i rummets varma, rena luft. Pendylen kamingesimsen mellan de femarmade ljusstakarna slog elva långsamt med späda, fint silverklingande slag. Det gick en lätt skälvning genom henne, men hon rörde sig icke. Plötsligt gick dörren upp bakom henne hon hörde den låsas igen, försiktigt, men brådskande.

Följ mig till kapellet... Guds röst höres i stormen... låt oss bedja! sade patern och steg upp. Erland följde honom. Munkarne kallades till kapellet. Vaxljusen i grenstakarne tändes.