United States or Cyprus ? Vote for the TOP Country of the Week !


Obekant för dig Kan det ej vara, att Eubulos' son jag är. LEONTES. Jag har en fader, äfven jag, Leiokritos. HYLLOS. Vi räkna oss som söner till vårt fosterland, Vi unga, du borde göra, äfven du. Ej finns för oss en större plikt, än den oss ges Af Salamis; och ropar nu dess stämma högt: "Slå ned tyrannen, krossa min förtryckare!" tvekar bland oss ingen om hvad göras bör.

Eubulos, Hyllos, trogne vänner, er förtror Jag nu hans lämning, bringen den i edert tjäll, Tills med en grafvård, stoltare än någon kungs, Jag får den hedra; vänten själfve sen er lön. Och äfven er, er andra alla, som för mig Ej skytt att möta döden, ägnar jag min tack Och lofvar vedergällning. Svika skall jag ej, Dock välja andra medel, än tyrannen valt.

Hon lydde, prisade sin Gud och talte glad: " får jag åter blifva, hvad jag fordom var, Ett barn, och barn ju hörer himmelriket till." sade hon och sträckte sig bädden ut Och föll, af änglar svalkad, i en stilla sömn. bjöd tyrannen, att hon skulle väckas opp Och djupt begrafvas i en glöd af röda kol; Men ej kol, rosor sågs hon hvila nu.

Men det märker herden, som till hjälp vill ila, Ser en högre stämpel hans anlet hvila, Och med kufvad stolthet, sen sitt rof det fällde, Flyr det att gömmas af skogarnas natt. Men med svärd till spira och med blod till krona Bland förtärda likar ses tyrannen trona; Och hans lag är mörker, hans befallning boja, Död och förfäran hans sändningebud.

Han tror inte längre friheten, men han skrider i alla fall till gärningen, därför att den har sina rötter i hans »liljerena ungdom». Mussets Lorenzaccio dödar tyrannen därför, säger han, att denna handling i sig rymmer hvad som ännu finnes kvar af hans forna jag.

Drätselkammaren hade tillstyrkt köp till ett pris av fyrahundratusen. Det var oblygt. Ingenjörn tog tillbaka sitt anbud. Numera sålde han icke under femhundratusen. Julius Krok hade förlorat något av sin ödmjukhet. Han hade blivit en rik man. Han var icke längre ett inhyseshjon hos sin hustru. Lagerström, tyrannen, hade begärt sitt avsked. Det var det sista bandet, som föll.

Fadern hade hela fyra veckor hållits kvar högvakten, därtill dömd av "tyrannen". Och sonen hade tagit verksam del i 1809 års händelser, åtminstone påstod han själv. Som borgmästare bibehöll han sin frihetskärlek men förenade den med en fruktansvärd despotism.

Dit i den vilda brandens afgrundslågor bjöd Tyrannen sina bödlar kasta flickan in. Hon kastades i lågan; lågan slocknade, I ugnens glöd befann den ädla flickan sig väl som i en skuggrik löfsals svala hägn. En vagga, smidd af järn, blef glödgad hvit i eld, Och dess bädd, af smältande metall beredd, Befallte tyrannen flickan lägga sig.