United States or Macao ? Vote for the TOP Country of the Week !
Kan man inte studera filosofi utan att man ska behöva bli lärare? Men vad ska du då med filosofin och göra? Jag ska bli mecenat. Hon stirrade på honom. Han log: Du har kanske inte reda på vad en mecenat vill säga. Hon skrattade, ett högt, hånfullt skratt. Ja, det kan du inbilla dig!
Markisinnan vänder honom ryggen och snurrar släpet omkring sina fötter; därpå vänder hon omkring huvudet under det kroppen förblir orörlig, lägger ansiktet på ryggen med hakan rätt över ryggraden och säger med ett sphinxartat leende: Det är vackert väder i dag. Anatole utbrister i ett konvulsiviskt skratt och tar fram cigarrettmaskinen igen.
De sågo allting tydligt och klart framför sig i den ljusa skogen, blott icke några människor, och oupphörligt stupade en efter en för tysta pilar. Då var där en dansk riddare, som ledde fram sin häst till källan och sparkade undan ett par av facklorna. Men när han fick se de två ögonen, som stora och klara betraktade honom ur källan, brast han i skratt.
Men när han var färdig att springa till polisen för att ännu en gång be om hjelp, hörde han ett skratt inne på gården... Rösterna kommo närmare. Ett par tre slamsiga qvinnor, inhöljda i kappor. Hon gick emellan dem, hon var den längsta. Det var ryska de talade, hon en bruten rotvälska, de andra genuint. Det var icke vänliga röster, icke vänskapliga knuffar de utdelade till hvarandra.
Hon kunde ej hitta på att säga ett ord. Slutligen utbrast hon: "Är det då hos er qvinnan, som har uteslutande rättighet till bildning och vetande? Hos oss är det just tvertom". Nu uppstod en förundran och ett skratt ibland öqvinnorna, så att det aldrig ville ta slut.
Så kommer kungen, han ser icke heller överväldigad ut, ty han skrattar högt, öppet, hjärtligt, med den upplyste skeptikerns skratt, som vet huru litet kan roa barn, och han låter så gärna andra roa sig, ty han vill ha roligt själv. Skall han hälsa uppåt fönsterna? Ja visst!
Skräddarn stod och stirrade på stickelbärsbusken, som om han sökt nyckeln till en gåta, och ett leende rann upp, motsträvigt till börja med, men snart klyvande hela det tåriga fula anletet, och med handen på knäet utbristande i den tillfredsställda hämndens förnöjda skratt: Tror nån människa de haft förstånd att skala gurkan.
»Så lämna ditt silfverhjärta, det är alltid något», skrattade patron med sitt förnöjda, mätta skratt, »vi ska inte vara ogena, bed far bara skynda sig med det, så får han mera... Så gå efter det, Anna!» Anna sprang och kom snart tillbaka med det. Hon gaf det till Lisa. »Håll nu i det väl», förmanade frun, »och tappa det inte, för tappar du det, får du betala det.»
Och en tom mages melankoli har åtminstone ett visst själfullt behag Har du mindre karaktär nu än när du var ung? Jag blygs öfver dig. Du borde stanna här bara för att visa, om du har kraft nog att späka dig själf tam. Jag är färdig att brista i skratt, ensam som jag är. Jo-o, det går framåt. I dag kysste han min magra skrifvartass fyra till fem gånger med storartadt eftertryck.
Nej, men vad är det här! En liten trumpet! Var har du fått fatt i den? Tu, tu-tu, tu-tu-tu! Greta satte den för munnen och tutade av alla krafter, tills hon icke förmådde mera; hon kiknade av skratt. Därefter tog hon fram skjorta, strumpor och kalsonger och lade dem på täcket mitt för näsan på Tomas. Adjö, skynda dig nu...
Dagens Ord
Andra Tittar