United States or Jordan ? Vote for the TOP Country of the Week !
Gossen kom en vinterkväll i stugan, Okänd kom han, lik en otam fågel Vilsefaren in i mänskors boning; Hjässan lyste kal ur mössans rämnor, Tån stack fram emellan snön på foten, Barmen såg man genom rifna tröjan. Hvems och hvadan? Fråga hvems och hvadan Af den rike, som har far och hembygd.
Och hade allt sitt gods och guld Dig jordens släkter gifvit, Din kamp och död för mänskors skuld, Din kärlek huld, Hur fattigt lönt den blifvit! O Jesu, ve, att äfven vi För godt så ondt dig göra, Att, för hvar synd, vi falla i, Vi stå dem bi, Som dig till korset föra! Vi veta ingen annan bot, Så syndiga och arma, Än falla, Jesu, för din fot: Tag oss emot, O Herre, dig förbarma! Passionspsalmer.
Nu vände sig kapten Petréus till sin mor med en glimt i ögat: Herr Anderzén vill väl bli av med en av sina kristallskålar. Stellan såg på sin far. Deras blickar möttes i två vuxna mänskors leende. Han tyckte plötsligen om sin far, inte på samma sätt som han älskade sin mor, utan kallt, på förståndets vägnar. Hur mycket ska du ha? Tjugu kronor ä dä högsta, någon fick ge. Annars mindre. Aha!
Skall ej samma fruktan städs Ditt lif förbittra, tvinga dig att styra så, Som nu du styr? Förtrampas måste hvarje vän Af våra forna kungars ätt, utrotas all Tillgifvenhet för denna, förrn du härskar trygg. Hur blir det möjligt? Vargens spår i skogens djup, Den vilda björnens gömslen kan du spana ut; Men huru spåra kärleken, där osedd han I mänskors ådror flyr, i deras hjärtan göms?
Om några af de arma, förolyckade I land man lyckas bringa, så, om lifvet än Hos dem syns släckt, misströsten ej, men gören allt Att dem från döden rädda, vederkvicka dem. I denna lycka, större än min djärfvaste Förhoppning mätit, o, hvad bör jag göra förr Än djupt ur hjärtat tacka er, odödlige, Som i ert råd bestämmen mänskors ve och väl? O villkor, lätt att fylla!
O gosse, återgifven nyss åt denna famn Så utan allt, så hjälplös, maktlös, vapenlös, Som när den dig emottog i din födslostund, Hur djärfs du röja vrede? Göm dig, skyggande För mänskors ögon, stilla i din moders hägn, Att hon ej snart för alltid mister dig igen. HYLLOS. Nej, drottning, nu skall handlas. TEKMESSA. Äfven du? EUBULOS. Och jag. Ja, ögonblicket ger all framtid dess gestalt; Så skyndom!