Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 18 oktober 2025
Och när äntligen pappa kom och stannade i förstugan för att stampa sanden av sina galoscher, då kom Sven framsmygande så tyst och sakta, och tänkte inte alls på att skrämma honom, utan stod och smålog för sig själv, som om han mycket väl visste, att pappa inte kunde se honom utan att bli glad, och långsamt kröp han närmare som för att njuta av att se pappa otålig att få ta honom i famn, hängde sig om pappas hals och lät sig bäras in, medan samtidigt familjens dogg, som Svante i tiden döpt till Pudel, gnydde av glädje och hoppade omkring oss.
När qvällen kom och dagens arbete var slutadt, då gick den femtonåriga in i det rum, som i fordna tider varit familjens samlingsrum, och der nu hennes fader, af vana sedan gladare dagar, mest hvarje qväll infann sig.
Han förde mig då in i familjens finaste rum, där hans mor befann sig. "Mor", sade han, "jag ville visa farbror, huru jag kan gömma och vara rädd om mina saker." Han öppnade därvid en låda och visade mig sina tidningar, som han hvarje söndag fått i söndagsskolan. Där lågo de alla fina, oskrynklade som om de nyss lämnat tryckpressen.
Men det var mer än en mil till närmaste människoboning, gästgifvaregården, det fula, fattiga och illa beryktade Rummakkamäki. Pekka lyssnade. Pikkus koskälla hördes icke mer. Familjens öfverhufvud blef litet orolig, man brukade eljest höra klockan på nära en fjärdingsvägs afstånd. Han måste ha reda på saken. Barnen hade redan varit borta en timme, kanske ett par.
Hon hade varit ett ovärderligt stöd för fru Brehm under de svåra tiderna och bar ännu alltjämt den drygaste delen av familjens martabekymmer. Tomas var nedstämd över sin otur. Vilka knep skulle han härnäst hitta på för att få träffa Märta? Han reste sig och bad om sin hälsning. I trappan stannade han några ögonblick och såg ut genom fönstret.
Ibland kunde han likväl icke låta bli att fråga: »Säg känner du det inte nu som om du kunde bli min?» Men hon svarade alltid undvikande. I familjens lif var allt gemensamt; medlemmarne läste hvarandras bref och delade hvarandras hemligheter. Alma var den enda som gömde sina bref. Men detta kom sig icke af brist på förtroende; det sade hon ofta sjelf och William trodde henne.
Dagens Ord
Andra Tittar