Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 26 september 2025
Nadja hade berättat i det hus, der hon bott i S:t Petersburg, att det var någon kejserlig opera hon skulle till, men madamen i porten menade, att en sådan trasvarg som Sergeiewna egentligen vore för dålig till och med för cirkus. »Sällskapet» gjorde konster på lina för det mesta Nadja hade redan en tid sjungit på samma ställe som de dansat ... och nu skulle de försöka sin lycka i Moskwa.
Så det är allt bättre ni tar bärkorgen! Men den är egentligen mycket dyrare än sju mark, den. Erik såg bedröfvad ut. Hvad kostar den?... jag har inte mer än det här och får inte på länge heller, ty nu härefter går min lön allt åt till hushållet, och hon får ej arbeta mer, hustru min, nej, det får hon inte. Jag skall allt vara karl och arbeta för oss alla tre, jag!
Och så berodde det också på, att detta vita föremål just var en häst. Det var det slags levande väsen, han älskade högst: med hästen förband sig ryttarinstinktens känsla av makt över något, som egentligen är mäktigare och starkare än en själv, någonting på samma gång jättelikt och underkuvat.
Så rik jag vore, om jag gjort det! Nå kanske det i alla fall dock inte går helt och hållet förloradt men formen , den vackra, luftiga formen återkommer aldrig precist sådan, som den var. Det kostar åtminstone mycken andlig födslovånda när den skall till verlden nästa gång. Jag har varit här i fjorton dar. Jag reste egentligen hit för att träffa en menniska, jag tyckte om.
Deremot torde det vara nödvändigt att förklara, hvad som egentligen menas med de inom den geografiska literaturen vanliga uttrycken: nordvest- och nordostpassage. Med »nordvestpassagen» förstår man en sjöväg från Atlanten till Stilla hafvet genom den nordamerikanska ögruppen, d. v. s. i nordvestlig riktning från Europa.
Egentligen är jag icke till freds med någonting af hvad jag hittils skrifvit, men hoppas härefter kunna skapa någonting bättre, eftersom jag ju ännu har tretton år igen till mitt sextionde år, d. v. s. den ålder, då alla författare borde »slås i hjäl», som det heter.
Der var i rummet ännu någonting, som borde roa honom, tänkte hon. Han var naturligtvis icke i den åldern, då man egentligen kan glädja sig åt ett julträd, men hon, hon, som var ännu äldre, hon hade så hjertligt gladt sig deråt. Han hade aldrig haft ett hem förut, stackars gosse.
Är det icke möjligt, att, vad mången kallar idealisering, egentligen är den innersta likheten, det som en gång, i en värld, dit intet mänskligt öga nått, skall bliva vårt verkliga jag och synligt för alla? Hon var liten till växten och späd, och när jag första gången såg henne, var vid en flyktig presentation på gatan i skenet av en gaslykta.
Förgäves spanade han efter namnet, såsom man ju eljest brukar finna under synonyma försäkringar sådana som »din tillgivne vän» N. N., »din skalliga moster» N. N., o.s.v. Men intet mera fanns, intet mer än »din f de» o.s.v. Det är egentligen inte mycket att vara. Bättre ställning i livet kan man ha.
Hon måste ha mössan var dag, när hon kommer till staden. Hon måste ha den i skolan. Anna-Clara är med på den stora bjudningen. Hon var inte bjuden, men då vi drucko kaffet stod hon utanför trädgården med händerna på ryggen och tittade och undrade över vad stora människor egentligen ha för sig på sina stora bjudningar.
Dagens Ord
Andra Tittar