Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 17 oktober 2025
Hon blickade upp och såg huru John med ett häftigare ryck än vanligt drog igen farstudörren efter sig. "John, John," hviskade hon. Men John hörde ej. Alma slängde sitt arbete ifrån sig. Hon gick ett stycke åt sidan in bland träden, kastade sig framstupa ned i gräset och grät bittert. Förhållandet dem emellan var brutet, ingenting i verlden skulle kunna göra det helt igen.
Du kan ta bort farligheten med att du gör det godt är. Ja-ja akta dej, du." Brita drog åt sig dörren med foten och gick in igen. Hon slängde fram de osmakliga matresterna till barnen, hvilka darrande, mer af skrämsel än af köld, smögo fram till spisbänken, dit matbitarna blifvit framkastade. "Åh hut, du har tagi min mjölkvril", skränade mindre pojken, Jöns.
"Gulla häller, Kalle ha' funnit Gullstjärna", ropade Sara, röd om kinderna och strålande af fröjd. Hon slängde kunten på ryggen, och drog till med en motkåkning så det ljungade i skogen. Så sprang hon i väg i sina näfverskor så snabbt och lätt att barnen hade möda att följa henne. En ko hördes råma vildt och skälfvande.
En urfattig torparekäring. Åt mig. Å hut! Men såna är ni allihopa, torpare och bönder och gästgivare och länsmän och allt vad bofast folk som finns. Allihopa. Och jag skiter i det, gästgivare, jag skiter i det. Men lägger I det töserna till last så ska fan ha Sveriges bönder. Nu är det sagt. Han reste sig, slängde på sig rocken, satte sig åter, tog av hatten och torkade brättena.
Med tre fasta steg var han vid dörren, slängde upp den och stod lamslagen. Innanför såg han sin vän Napoleonsons vanställda drag. "Nu förstår jag, varför du varit så enveten med mig på sista tiden, ditt svinansikte", röt Bergman och gav Napoleonson en smocka, som förändrade hela hans ansiktstyp. "Låt mig förklara, Berg...." "Jaså, du svarar också, ditt vidriga kadaver."
Detta vore alltså naturlig utveckling. I sanning! Dermed skulle vi bäst visa, att vi i sjelfva verket inte duga till något, att vi inte ega ringaste lifskraft eller någon som helst förmåga." Han slängde förargad papyrosstumpen bort och började gå fram och tillbaka med rynkad panna. "Inte skulle man behöfva stanna för det."
Dagens Ord
Andra Tittar