Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 20 juli 2025
Den tid har varit redan, då på strandens fjäll, I armod sänkt, försmådd, förföljd, förtryckt, du bott, Ur stormupprörda böljor, vilda måsen lik, Med trägen möda hämtande en sparsam kost. Den tid har varit, gamle, är ej mer och skall Ej heller komma; så kan allt förändras. EUBULOS. Ve.
Det är hans sommarhistoria för i år och han nedlägger mycken möda för att få den så bra som möjligt. Han berättar livligt och medryckande, med korta snabba gester och en talande mimik.
Den rättfärdiges läppar vederkvicka många, men de oförnuftiga dö genom brist på förstånd. Det är HERRENS välsignelse som giver rikedom, och egen möda lägger intet därtill Dårens fröjd är att öva skändlighet, men den förståndiges är att vara vis. Vad den ogudaktige fruktar, det vederfares honom, och vad de rättfärdiga önska, del varder dem givet.
Den senare samlingen, som kräfde mera möda och tid, utkom först 1860. Som en gemensam ram för Sägnerna står bilden af Fänrik Stål, som skalden funnit hos den lättretade gamle underofficeren på Ritoniemi, dock så, att Fänriken hade både kännedom om och uppfattning af åtskilligt, som låg utanför gubben Pelanders horisont.
Men huden på mina händer, som blivit stekt framför den starka elden, lossnar och faller av i fjäll, och den smärta, som framkallas av händernas möda vid avklädningen, påminner mig om vad min seger kostat.
Ja, jag skall göra en väg i öknen och strömmar i ödemarken, så att markens djur skola ära mig, schakaler och strutsar, därför att jag låter vatten flyta i öknen, strömmar i ödemarken, så att mitt folk, min utkorade, kan få dricka. Det folk, som jag har danat åt mig, skall förtälja mitt lov. Men icke har du, Jakob, kallat mig hit, i det du har gjort dig möda för min skull, du Israel.
Med möda kunde han röra den och gå till stranden, der han hade sin häst hos en fiskarhustru. »Bara hon kunde bättra sig, innan det blir för sent.» Han körde öfver isen. Kölden knep om öronen. Samuli satt med pipan i munnen och lät det gå som det bäst kunde. Den uttröttade hästen drog och knogade, men det led inte.
Å jo, jag menar, så framt en aktar sig för att ha en plågare, som äter upp och förskingrar i onödan och i slarv allt vad en med möda och åhåga samlar. Vad båtar då att vara ordentlig, när plågaren är desto mer oordentlig och frossar av den idogas arbete? Och hur kan en arbeta med lust och fröjd, när en ingen hjärtans lust har, men ångesten sitter i halsgropen ... Jag förstår dig inte. Så? Hm.
Hon vände sig till mig. Vet du om hvem jag talar? Om Antti, gissar jag. Precis. Du blir väl inte ledsen? Ingalunda. Hvad skulle du säga, om du såge honom här vid mina fötter? Hvad skulle jag kunna säga Min strupe sammansnördes, så att jag blott med möda kunde tala. Om jag i alla fall skulle få bukt på honom ? Hon smålog, såg fortfarande i taket och gungade med foten.
Men ändå skall han få råda över allt det varpå jag har nedlagt min möda och min vishet under solen. Också detta är fåfänglighet. Så begynte jag då att åter förtvivla i mitt hjärta över all den möda som jag hade gjort mig under solen. Ty om en människa med vishet och insikt och skicklighet har utstått sin möda, så måste hon dock lämna sin del åt en annan som icke har haft någon möda därmed.
Dagens Ord
Andra Tittar