Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 14 september 2025
Först den ena pipan och sedan dem andra. Då flög måsen. Under mina vandringar hit och dit på jordskorpan har jag firat julafton på rätt många olika sätt.
Men det var en annan, som också såg, men ej på Clara, utan på ögonen, som följde henne, och ju mer hon såg, dess mer trodde hon sig se, och det slog sig som en vagel på hennes öga, som värkte och rann. Det var några dagar före julafton. Mörkret hade fallit, men månen hade kommit upp och lyste klar över snöhöljda granar, över den blanka viken och den vita marken.
Men gissar jag rätt, så var det en harskrämma, som någon af herrarna lät pusta vid stranden här, och ej en knall ur Junos sexpundiga nicka." "Hå hå", sade den gamla, "alltid vilja de unga vara kloka; men jag är icke galen, icke heller född af galna föräldrar. Gud hjälpe mig, men julafton, som är glad för andra, är min sorgeafton; jag rår nu ej därför, och hvad kunde jag, arma kvinna, göra?
De röda strimmorna hade så småningom spridt sig till en stark rodnad. Hon kände ett behof af mekanisk sysselsättning och började samla ihop knifvar, gafflar och tallrikar på bordet. Så slog hon på gongongen för att säga åt Molly att hon kunde duka af. Fru Zimmermann stod vid fönstret och såg ned på staden med de många upplysta fönstren, der man firade julafton innanför.
Och när hon hade torkat, kunde man börja kamma henne igen. Men min dotter gjorde det aldrig. Hon lade undan Clara och lekte aldrig med henne. Men på julafton, då min dotter var 5 år, kom en farbror åkande i bil. Och han hade med sig ett stort paket och i det paketet låg en ny, stor docka.
Jag har sett regelrätta boxningskamper mellan yrkesmän, svenska slagsmål med danska skallar, sett trettio franska stuveriarbetare slåss med en enda dylik, som vid likbesiktningen befanns ha fått sexton knivhugg i kroppen, varav framgår att fjorton av de andra ansågo kvällen förfelad; och en julafton råkat vara mellankommande part i ett slagsmål mellan civila och spårvägsmän efter en spårvägsolycka i Amerika, men undkom, som bekant, med livet.
Då fattade föräldrarne och barnen hvarandras händer och gingo rundt omkring mig och sjöngo: "Hell dig julafton, härliga, klara! Du tänder ljus uti hjärta och tjäll! Lofsången ljuder från änglarnas skara, Genom århundraden hörd i kväll: 'Ära vare Gud i höjden, frid på jordene, Människorna en god vilje. Du tänder ljus uti hjärta och tjäll!"
Men den gamla begynte: "Det är nu för längre tid sedan, än många af er, gode vänner, minnas tillbaka, om jag ser rätt på edra anleten, då jag en julafton, sådan som denna, var allena här i stugan. Jag må säga allena, ty mina två ungar, som sprungo omkring mig, behöfde hjälp själfva mer, än de kunde vara mig till hjälp.
Men det var en annan, som också såg, men ej på Clara, utan på ögonen, som följde henne, och ju mer hon såg, dess mer trodde hon sig se, och det slog sig som en vagel på hennes öga, som värkte och rann. Det var några dagar före julafton. Mörkret hade fallit, men månen hade kommit upp och lyste klar över snöhöljda granar, över den blanka viken och den vita marken.
Men den livligaste julafton jag hittills varit med om, var julaftonen 1904 i Minneapolis, Minnesota, U. S. A. Jag hade anställning vid en svensk-amerikansk tidning och hade det ganska omväxlande.
Dagens Ord
Andra Tittar