Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 3 maj 2025


Det låg en prägel av stilla, drömmande melankoli över nejden, men solen göt nu som sitt gyllne sken över klippor, fält och sjö, likasom minnet av förflutna, lyckliga dagar sprider ett vemodigt återsken över ett framskridet, ödsligt och förhärjat liv. Se där, där är stugan! sade Adolf, den lilla rödmålade boningen framskymtade mellan de kringstående aplarne.

Under tiden drog dvärgen en torsvigg ur bältet och skar oförmärkt en rispa i hörnet under säcken. Ditt enbärsöl är gott, sade slutligen Folke Filbyter, och jag känner mig styrkt. Efter du ingen lön begär, tack och lev väl! Han makade säcken bättre upp ryggen och fortsatte sin färd. Mellan granarna framskymtade till sist öppna ängsmarker och en vasskantad sjö.

Åter log hennes öga, och åter framskymtade hennes perlhvita tänder läpparne åtskildes af ett leende af välbehag, i det hon såg sin bild nära i vattnet. "Sjöfru du, sjöfru du", ropade hon bort öfver den blånande sjön och från fjerran svarades henne liksom med hotande röst "du, du".

Blott en gång framskymtade den forna mörka blicken och det bittra tonfallet. Det var posten medförde det vanliga penningebrefvet, hvilket Hanna icke fort nog hunnit gömma. Hennes mor drog henne till sig och hviskade med möda: lofva mig, att du aldrig använder dessa penningar för egen del! Lofva mig att hellre svälta, än köpa bröd för dem! .

Författaren har derföre trott sig närmast vinna sitt syfte, han uppkastade en conseqvent och i minsta detaljer utarbetad plan, men sökte att rikt drapera sjelfva utförandet, att denna plan än nästan doldes, än likväl mycket framskymtade, att gången af det hela lätteligen kunde anas och utfinnas. Sålunda framträder i VI Cap. Liknelsen om Jordans lopp nog episodiskt.

Här och där framskymtade en smula förgyllning stolarnes och soffans trävirke, och resterna af öfverdraget kunde man se att tygerna, som användts därtill, varit dyrbara. En stor spegel med ram af metall hängde liksom i skamvrå bakom ett skåp, spindelväfvar och damm fördunklade dess vackert slipade yta, rost vanprydde infattningen och ramens ornamenter.

Granarna doftade, kådan nästan sjöd under de heta strålarne. Fåglarne kvittrade, allt var gladt. Han kunde se hela milen fram öfver den vida mon. De glesa, förbrända och svartstammiga träden voro lämningar efter en skogseld i forna tider, det visste han. Och längst bort emellan dem framskymtade en liten enslig, vassomvuxen insjö.

Han trädde in i rökpörtena som framskymtade vid sjöstränderna, och där allmogen med häst och höns "bivuakerade i ödemarken". Han lärde sig efter hand det finska språket, som därförinnan varit honom obekant. Bakom den groft tillhuggna ytan hos dessa svedjebrukets och hungersnödens barn trängde hans underbara blick till djupet af deras väsen.

Dagens Ord

bit

Andra Tittar