United States or El Salvador ? Vote for the TOP Country of the Week !
Väl der uppe sattes dockan på bordet mot fönstret. De båda männen föllo på knä under korsningar. Gubben inträdde derpå med två bränvinsbuteljer. Han räckte en till diakonen, en till kusken. Sedan dessa båda herrar uppfriskat sina strupar en smula, togo de på nytt fatt der de slutat och sjöngo så mycket de orkade. Nadja satt på sängen iklädd duk och paletå.
Hon brukade gifta bort Abraham med dockan Vera. Det skedde medelst några hastigt frammumlade besvärjelser. Och sen brast stormen lös! Jaså! Det var besynnerligt. Tycker du, att det här är ett kristligt leverne? Kanske att du ska vara full varenda dag? Jag är inte full, sade. Abraham. Jaså? Inte det? Du kan ju inte stå på benen. Nog får en tåla att du tar dig ett glas, eftersom du är karl.
Alla barnen svarade på en gång, pratade i munnen på hvarandra och försäkrade att Heikki bara fått låna dockan för att göra henne skor, sålunda afskärande patronen tillfälle att på detta vis få ge sin harm luft. Då de gått ännu några steg, stannade löjtnanten på höjden af en utaf kullarne.
Den som inte kunde begripa det' hade väl inte vanligt människoförstånd. Syskonen voro mycket stolta öfver, att lilla Märta-Greta, som inte var två år, kunde "säga allt hvad hon ville", riktigt "tala rent". "Dotta ha pumm." Uttydt: dockan vill ha mjölk. Att en sådan föda eller dryck beståtts dockan när Brita-Cajsa höll henne till bröstet, tycktes icke ingå i Märta-Gretas föreställning.
Men utom det att vara vit och skön visade sig Edgar besitta en annan alldeles oväntad egenskap: den att skydda för spöken, att jaga bort kvinnan med den vidöppna munnen, i betydligt högre grad än dockan, kaninen och grisen, som han fortfarande, kanske mest av gammal vana, tog med sig i sängen och vilkas makt över mörkrets andar på den sista tiden i avsevärd mån förminskats.
En man har sitt arbete, sina affärer, sina bekymmer, en småsak faller honom lätt ur minnet. Men han ville inte glömma dockan på inga villkor Kornblixtarna dansade uppe på Backarna. Molnen jagade fram, som vilsna fåglar, jäktade av ångest och storm. J. A. Broms låg på rygg och stirrade upp mot dessa blixtbelysta moln. Det var för honom något nytt och ovanligt, och han förundrade sig.
Dagens Ord
Andra Tittar