United States or Denmark ? Vote for the TOP Country of the Week !
Redskapsboden var torr som fnöske, och brann utmärkt, tydligen påtänd av Ahlboms tjärade bloss, som han så vårdslöst slängt ifrån sig. På en halvtimma var det hela över och endast några kolnade stockar fanns kvar av boden. Boden var assurerad, och för övrigt inte mycket värd, så att Ahlbom brydde sig inte mycket om den saken, men vad som retade honom var, att getingarna inte också strukit med.
Så länge som de burit på den gamm'tröjan, haft den öfver sig som värmande hölje, och slängt med den, så hade de då aldrig gett akt på att det fanns något i fickorna. Det var klart att stickorna funnos kvar där från långliga tider tillbaka, då far ännu, vintertiden arbetade på skogen och ibland rökte lill'pipa. Maglena höll stickorna i handen. Hon luktade på dem.
Det var prästen, som i detta nu närmade sig honom. Skamsen, så förkrossad att han knappt vågade se upp kom Ante på fötter. Han tog rappt tag i bleckhämtaren, som Anna-Dea slängt till honom när hon såg honom ge sig i väg inåt skogen åt kallkällan till. Ante vippade ner hämtaren i källan och såg med motvilja sitt rödsvullna anlete förvridet afspegla sig däruti.
Jag skall just berätta detta för min gäst, då min dotter kommer inrusande direkt från skolan. Då hon fått av sig kappan och mössan och slängt böckerna på kistan i tamburen, tar jag fram henne till lampan och säger: Hur tror du att det går med de här gubbarna? Tror du Urhunden får tag i dem till slut? Sten tror, att han kommer att äta upp dem en vacker dag. Vad tror du?
Kunde han bara fått Paawo i sina näfvar, så skulle han burit bort honom till smedjan, slängt honom på städet och med släggan tillintetgjort denna unga, spensliga kropp. Då hade han sluppit se detta fadda leende vid de smekningar, som Hedda emellanåt bestod sin lycklige fästman. Och henne! Finge han henne bara en enda gång ännu dit bort i hagen, der de så ofta under sommarqvällarne träffats!
För en så liten summa och med en alldeles ny klient beräknar jag inte lånet längre än till tre månader. Vi skriva då papperet på 375, med 6 procents ränta. Han gick fortfarande av och an i rummet med händerna på ryggen. Plötsligt tvärstannade han mitt framför Tomas, i det han återtog sin första attityd med ryggen mot pulpeten och det ena benet slängt i kors över det andra.
Den lilla flickan satt där och åt ur konten de ännu kartiga och rödgula bären. Hon var helt och hållet inbegripen i sin sysselsättning och hvarken hörde eller såg. Pikku låg bakom henne på tufvan; han sof i porsriset med den röda munnen vidöppen och en solstråle, dämpad af granens krona, spelande på hans kind. Skällan hade han slängt bredvid sig, den var för tung att bära på i hettan.
En vril kärnmjölk sattes äfven fram åt dem på spisbänken. Men de gingo tysta och modstulna därifrån. Matmora, som gifvit dem Guds lånet, hade sett så bister ut, slängt maten till dem och mumlat, men så att de alla hört det, ett en blef rent uppäten af tiggare från fjällen.