Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 22 september 2025
Ty den illa gör, han illa far, och hvad en människa sår, det får hon skörda. Den som sår i sitt kött, han skall af köttet skörda förgängelse, men den som sår i Anden, han skall af Anden skörda evigt lif. Herodes sådde i köttet, han fick skörda förgängelse och förtappelse. Johannes döparen sådde i Anden, han fick i Anden skörda evigt lif.
Och han bodde där med barn och maka, Åt i svett sitt knappa bröd med dessa, Gräfde diken, plöjde opp och sådde. Våren kom, och drifvan smalt af tegen, Och med den flöt hälften bort af brodden; Sommarn kom, och fram bröt hagelskuren, Och af den slogs hälften ned af axen; Hösten kom, och kölden tog hvad öfrigt. Pavos maka slet sitt hår och sade: "Pavo, Pavo, olycksfödde gubbe, Tagom stafven!
Härpå talade snart den varubeprisande Ontrus: "Likasom odlarn vårdar det träd, han sådde, och ständigt Ser på dess växande stam och vattnar och väntar sig fägnad, Så gör äfven en far med sitt barn; må den unga beständigt Tänka på fadrens bekymmer och bli hans glädje i stället. Ännu finnas här två, som jag önskade känna: den raske Ynglingen där och den blomstrande flickan, han leder behagligt.
Pavo tog sin hustrus hand och sade: "Herren pröfvar blott, han ej förskjuter. Blanda du till dubbelt bark i brödet, Jag vill gräfva dubbelt större diken, Men af Herren vill jag vänta växten." Hustrun lade dubbelt bark i brödet, Gubben gräfde dubbelt större diken, Sålde korna, köpte råg och sådde.
Ty det land dit du nu kommer, för att taga det i besittning, är icke såsom Egyptens land, varifrån I haven dragit ut, där du måste trampa upp vatten till den säd du sådde, såsom man gör i en köksträdgård; nej, det land dit I nu dragen, för att taga det i besittning, är ett land med berg och dalar, som får vatten att dricka genom himmelens regn, ett land som HERREN, din Gud, låter sig vårda om, och på vilket HERRENS, din Guds, ögon beständigt vila, från årets begynnelse till årets slut.
Första sidan skvalade ut i en enda bred ordström dels ur egen fatabur, dels ur Afzelii sagohävder och Svenska folkvisor, som han läst hos en inspektor i Värmland och som hade gjort starkt intryck på honom: »Kära älskade Vän!» började han »Ensam sitter jag nu på min lella kammare och less alldeles vådligt efter Ida; nog minns jag som igår när Ida kum ut hit, det var när som vi sådde vårrågen och göken lullade i stuthagen, och nu är det höst, så gossarne är ute efter strömmingen till skäret; jag skulle inte så mycket fråga efter det, om inte Ida hade rest sin väg och inte ville hälsa efter sig från ångbåten, som professorn var så innerligt snäll och gjorde från atterdäcket, när som han kom i uddan; det är tomt som ett hål efter Ida i kväller och det våller mest av allt att sorgen är tong.
Dagens Ord
Andra Tittar