Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 5 maj 2025
Gif, att vi vår lust ej skilja Från din lust och glädje mer, Ske på jorden, Gud, din vilja, Såsom den i himlen sker; Kärare från dag till dag Blifve oss ditt välbehag. Du, som kan, när dig behagar, Sända rikdom eller nöd, Gif i dag som andra dagar Oss vårt dageliga bröd, Bröd, att kroppen lefva må, Bröd för själen likaså.
EUBULOS. Jo, förgången var I troers land knappt Ajas, nådd af eget svärd, Och Telamon af år och sorger bruten ned, Förrn glömsk af dem, af deras godhet, af den son, Som Ajas efterlämnat långt från hemmets jord, Du smög dig slafviskt till den nye härskarns fot, Att få en skärf utaf hans rof, ditt fosterland. Sen bor på kala hällen jag, i lunden du. Du talar om min rikdom.
Tegar bära årets hopp, som fordom Drefs af stormar kring okändt haf; Sommarskuren, daggen af natten fostra Nu vår rikdom, växande förr ur blod. Tämd är jorden, tämdt är mänskosinnet, Bärsärksmodet ej dyrkas mer; Ändra makter råda i svärdets ställe, Och där våldet segrade, segrar lag. Tukt och seder skattas, mildhet trifves, Fredligt yrke sin ära har.
Du pröfvat plågor själf och död, Du vet, hur döden smakar. Du varit människa som jag, Förkrossad, ängslad, trött och svag, Du skall mig ej förskjuta. Jag kommer ej med makt och guld Och mig därpå förlåter, Min rikdom heter ångst och skuld, Mig står ej annat åter; Men kom jag för att ge, ej få, Jag vore en af dem ej då, För hvilka du led döden.
Dagens Ord
Andra Tittar