Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 22 maj 2025
Betänk blott: den rike brukspatronen, Napoleons levande avbild, vasaordenskandidaten Nikolaus Brackander förälskad uti... gräsliga sanning!... sin ladugårdspiga!
Mannen var med ett ord den store järnpatronen Nikolaus Brackander. Men den egentlige huvudaktören var en man med äkta kontrabandsfysionomi.
Den enkla tråden i vår berättelse återför oss till Trevnadslösas kontorsrum, till patron Nikolaus Brackander. Lyckliga händelse! Vem återser ej med nöje denna intressanta personlighet!? Patronen har nu, likasom vid vårt förra besök, sin själafrände, kronolänsman Spöqvist, och toddyglasen till sällskap.
Några dagar efter djäknarnes besök hos korporalen finna vi patron Nikolaus Brackander vandra av och an med långa steg i sitt kontorsrum. Patron Nikolaus Brackander är liten till växten, men fyllig och axelbred, bär högt uppkammad tupé, har armarne korslagda bakom ryggen, går mycket utåt med fötterna, som en dansmästare från sjuttonhundratalet, och spottar rakt framför sig.
Patronens tycke för dylika förrättningar var till den grad utbildat, att han ej blott bevistade alla de bland hans underhavande förekommande talrika utmätningsauktionerna, utan ofta reste långa vägar, i sällskap med kronolänsmannen Spöqvist, för att bevittna skådespel av denna art. På senare tider hade patron Nikolaus Brackander blivit rov för ännu en fjärde vurm.
Han hör någon läsa högt ur ett blad om huru man sköt med brinnande kulor på städer och byar borta i ett fjerran land och mins till och med detaljer, såsom att modern gråter när det läses om fattiga fiskare, som med barn måste ut ur sina brinnande kojor. Detta skall föreställa: kejsar Nikolaus och Napoleon den tredje, Sevastopols stormning och bombardemanget af Finska kusten.
Hans Yrsa-lill stod i portvalvet vid ett bord och skar rött fodertyg. Huset låg intill stadsmuren, och kvarnhjulens dunk hördes från strömmen utanför. Genom porten syntes de översta björkruskorna på byggställningarna kring den halvfullbordade kyrkan åt Sankt Nikolaus. Yrsa-lill hade blivit mer undersätsig, och i sin snygga och prydsamma vadmal hade hon ett tycke av välförsörjd borgarhustru.
Din far var väl i alla fall en tjuv, likasom du själv, och här har du både för dig och din far och hela din släkt. Nordstjärneordenskandidaten Nikolaus Brackander höjde härmed chambrièren och riktade ett slag mot Sven Ståls ansikte. Lädersnärten susade i luften, men innan den hunnit det åsyftade målet, hade Sven hejdat och fattat den med sin kraftiga hand.
Och de utvalde Stefanus, en man som var full av tro och helig ande, vidare Filippus och Prokorus och Nikanor och Timon och Parmenas, slutligen Nikolaus, en proselyt från Antiokia. Dem läto de träda fram för apostlarna, och dessa bådo och lade händerna på dem. Och Guds ord hade framgång, och lärjungarnas antal förökades mycket i Jerusalem; och en stor hop av prästerna blevo lydiga och trodde.
Den första av dem var en liten, mycket spenslig och mycket blek, knappt nioårig gosse med rödaktigt hår och röda ögonlock. Det var Birger, trontagaren, och till namnet var han redan fadrens medkonung. Gistre kysste Yrsa-lill. Sedan kastade han om sig en kappa och följde efter dem. Några av stadsborna hade gått upp på murställningarna kring kyrkan åt Sankt Nikolaus.
Dagens Ord
Andra Tittar