United States or Mongolia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han var vaken, Ella, som nyss sofvit så godt. Han stod der tyst och axelbred som förr, lugn och sansad. De sista dagarnes öfverretning var öfver. Hans ljusa hår föll slätt och rakt ned och bildade en ram om ansigtets runda oval. Ögonen voro ej som i går blodsprängda och blickade ej mer eldigt omkring, hans blickar voro tvärtom lugna och milda.
Nu framträdde bland sällskapet en äldre axelbred man, som med mycken fyndighet sökt att dölja bristerna i sin slitna ryttardräkt under högtidens blommor och eklöv. Vad nu? sade han med en förtrolig nick, såsom till en gammal bekantskap. Huru står det nu till med katekesen? Vad säga biskop och konsistorium om att en så renlärig person som mor Agneta från Tovön intalar folket sådana vidskepelser?
Vi se i honom en kort, men axelbred gråhårsman, hvars robusta utseende förstärkes af hans tjocka rock och som, att döma af de bestämda dragen i hans anlete, har ett envist hufvud i sin röda filtmössa.
Ukko var tydligen vred, och man afvaktade under oro och fruktan ett utbrott af hans mörka lynne. Ändtligen öppnades dörren, och den saknade inträdde, Ella, husets äldste son. Han var en redan femtioårig man, men såg ut, som hade han varit på sin höjd ett par och trettio. En kraftig gestalt, ej så hög som fadern, men dess mer axelbred och muskulös.
Några dagar efter djäknarnes besök hos korporalen finna vi patron Nikolaus Brackander vandra av och an med långa steg i sitt kontorsrum. Patron Nikolaus Brackander är liten till växten, men fyllig och axelbred, bär högt uppkammad tupé, har armarne korslagda bakom ryggen, går mycket utåt med fötterna, som en dansmästare från sjuttonhundratalet, och spottar rakt framför sig.
Än mer, hans svängning till reträtt gick ock besatt på sned, Ty långt ifrån att dra sig bort, bröt han på spången ned. Där stod han axelbred och styf, helt lugn på gammalt vis, Beredd att lära hvem som helst sin bästa exercis. Det dröjde heller länge ej, förrn han den visa fick, Ty bron sågs fylld med fiender i samma ögonblick.
Liten, proportionerlig och axelbred figur, stora, tjocka hvita händer, skapade till arbete, men med en hel historia af sysslolöshet ritad i gropar, linier och välskötta, ljusröda naglar. I dag iklädd sämsta yrväderspelsen, med kragen upp öfver öronen, gick han fram på gatan, sprang uppför trappan och ringde på.
Sven Dufva växte opp likväl, blef axelbred och stark, Slet ondt på åkern som en träl och bröt opp skog och mark, Var from och glad och villig städs, långt mer än mången klok, Och kunde fås att göra allt, men gjorde allt på tok. "I Herrans namn, du arma son, hvad skall af dig väl bli?" Så talte gubben mången gång allt i sitt bryderi.