Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 13 september 2025
Därför säger Herren, HERREN så: De slagna vilkas fall I haven vållat i staden, de äro köttet, och den är grytan; men eder själva skall man föra bort ur den. I frukten för svärd, och svärd skall jag ock låta komma över eder, säger Herren, HERREN. Jag skall föra eder bort härifrån och giva eder i främlingars hand; och jag skall hålla dom över eder.
Låt mig visa dig, att jag kan. Visa mig bara en enda gång, huru jag skall bära mig åt, och sedan skall det gå som en dans!" Per blef allt mera ifrig under det han talade. "Nu bär jag först upp vatten och fyller baljorna, och så gör jag upp eld under stora grytan, och sedan skall jag tvätta, så det skall stå härliga till det skall du få se, mor!" Mor kunde ändå inte tro, att det var Pers allvar.
Lägg sedan köttstyckena tillhopa däri, allahanda goda stycken, av låret och bogen; och fyll den så med de bästa märgbenen. Tag härtill det bästa av hjorden; och lägg bränsle under den för att koka benen. Låt den koka starkt, så att ock benen bliva kokta i den. Så säger nu Herren, HERREN: Ve över blodstaden, den rostiga grytan, varifrån rosten icke har kunnat tagas bort!
Följden af denna tro blef en mulattfärgad anrättning, framburen i en soppskål, med tillsägelse af Hertha, att den genast skulle förtäras, ty der hade varit kokt blåbärssoppa i grytan.
Där lågo bleka mörtar sida om sida med röda sarvar; pankor, gärsar, sjuryggar, abborrar, små stekgäddor, flundror, lindare, lakar, sikar; alla med någon skavank: en sönderriven gäl, ett urkrokat öga, ett vilsegånget ljusterhugg i ryggen, en klack mitt på buken och så vidare. Hon tog ett par göpnar, vaskade ur det mesta saltet och så gick sällskapet i grytan.
När då profetlärjungarna sutto där inför honom, sade han till sin tjänare »Sätt på den stora grytan och koka något till soppa åt profetlärjungarna.» Och en av dem gick ut på marken för att plocka något grönt; då fick han se en vild slingerväxt, och av den plockade han något som liknade gurkor, sin mantel full.
Det lät så muntert, det genljöd i bergsklintarne, morgonluften bar detta musikaliska glada ljud långt i fjerran. Hjulen klirrade mot småstenarne, hästhofvarne slogo i frisk takt på den lilla hårda och steniga vägen. Ljudet blef dock småningom allt svagare och svagare. Ukkos perthög hade stannat i växten. »Äiti» lyfte grytan ur elden, brände sin hand, men kände det icke.
När han sedan kom in, skar han sönder dem och lade dem i soppgrytan; ty de kände icke till dem. Och de öste upp åt männen, för att de skulle äta. Men så snart de hade begynt äta av soppan, gåvo de upp ett rop och sade: »Döden är i grytan, du gudsman!» Och de kunde icke äta. Då sade han: »Skaffen hit mjöl.» Detta kastade han i grytan.
Det är sömnigt att höra mors väfstol, som klappar så enformigt. Skottspolen surrar oupphörligt af och till, det är ingen vexling i låten. Rågmjölet, som vispas i grytan, har en så egendomligt söfvande lukt. Far trifs så väl under den storblommiga »ryan». Barnen äro så stora, att de inte mer skrika, Matti täljer båtar och Annikka stickar strumpa.
"Artur mins du ordspråket, som säger: Grytan, som kokar för en, kokar lika lätt för två." "Säger du det. Gud vet ändå !" Jägmästaren såg begrundande på de små där på golfvet, som fortfarande sjöngo och vippade med maskinlådan emellan sig. Den ena af dem skulle och ville han ju behålla.
Dagens Ord
Andra Tittar