Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 28 november 2025


En gammal man, som vågat kalla Bellman aristokrat därför att han lovsjungit menedaren Gustav III:s statskupp, hade sådana erfarenheter av saken att han dödsbädden testamenterade detta råd till sin avhållne son: »Förneka Kristi gudom, gosse, det får du, mantalskriv dig som ateist, angrip det regerande konungahuset, men för d n rör aldrig vid Carl Michael Bellman; våga aldrig hysa några andra än andras meningar om honom; anfäktas du av tvivel, ut i ödemarken, men tig, tig; säg att han är nationalskald, skriv i tidningarne att det inte finns någon svensk bonde av de fyra miljonerna som icke älskar hans visor, som icke kan dem utantill; har du röst som en korp, lär dig sjunga Bellman; får du en son, döp honom till Carl Michael, får du en dotter kristna henne till Ulla, köper du en brännvinsflaska, när du skall sätta bo en gång, rista hans namn ena och Gustavs den andra sidan.

Men det finns en annan idealist som i sina verkningar skulle kunna vara farligare än han är, om han icke vore dum, det är patrioten. Han är tre alnar lång, har stort skägg, begagnar enpåk och stövlar med skaft. Han är produkten av ett tidelag mellan studentmötena och folkhögskolan. Han har gjort sin lycka i världen med ett gammalt flintlåsgevär, som han brukar knäppa med.

Det är bara en sak till, som jag skulle vilja spörja dig om. Nåå? sa hon och stannade. Finns det någon, som som står dig närmare? Någon, som du har fäst dig vid? Nej, visst inte, snälla du. Om jag skulle våga försöket med någon i hela världen, skulle det vara med dig. En tröst var det ju, fast den inte var mycket värd. Lofva mig nu bara en sak! Det skulle vara?

Himmelens stjärnor blickade, medan de skredo förbi, mellan altandörrens gardiner in till den i vemodigt drömmande försjunkna flickan. Det finns en känslostämning, som icke lämnar rum åt klara tankar, men vari själen känner sig själv mer hel och hållen, emedan denna stämning är förorsakad av hennes samlade intryck. Hermione var länge försänkt i en sådan.

I Granfjärden finns flera farliga punkter, dolda skär och blindklippor; varför många förlisningar här timat, den tiden man seglade utan eld och ofta måste lovera.

HYLLOS. Rätt tydligt du den yttrat, och jag lyder dig, Dock ej af fruktan, furste, men tillgifvenhet. LEONTES. Han rörde handen, tyckte jag, den drunknade. HYLLOS. Jag såg det ej, frånvarande min tanke var. LEONTES. Finns ingen här, erfarnare i läkedom Än vi? Kanske att örters kraft, att öfvad konst Här kunde bringa räddning.

»Kamrern är sig inte lik», hviskade hon, »men där finns något i blicken, ja och kring munnenKaffet kom in, frun sprang omkring och gjorde sig tusen onödiga omsorger, hon slamrade med allt möjligt, pratade i ett, puttrade och bråkade.

Kanske skulle jag blygas och sörja, om jag träffade dem, hur syndfull och obetydlig jag än finner mig själv. Men ett gott finns det inom mig, Ingevald. Jag känner i min bräcklighet, att jag bär en gnista av en helig vilja, och den bär mig lätt framåt som vingar.

Ty olyckan är icke att mista, vad man har kärt, olyckan ligger i att smutsa, förskämma eller förfula det. Och det finns en hemlighet till, vilket jag fått leva länge, innan jag kunde lära mig. Kärleken står aldrig stilla. Den måste antingen växa med åren eller avtaga. Och det är icke blott i det sista fallet, som den kan skänka lidande.

Här fanns ett folk i Suomis land, Det finns ännu: vid sorgens hand Det lärt att bära öden, Det känner intet offer svårt, Dess mod är tyst, dess lugn är hårdt, Dess trohet trotsar döden, Det är det folk, vi kallar vårt.

Dagens Ord

väderbitne

Andra Tittar