Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 4 oktober 2025
Men, kära Rakel, klaga icke så där! Det låter så hemskt, och jag känner vid dessa ord någonting inom mig själv, liksom om jag också vore brottslig. Prisade vare gudarne, det är jag likväl icke. Jag är uppfostrad till hetär och har levat glatt och muntert, men aldrig brutit emot gudarnes vilja. Jag har aldrig förorsakat mina föräldrar någon sorg, ty de känna icke mig och jag icke dem.
Häraf framgår nu, att Lars Johansson varit född i låg, kanske ej ens laggill samhällsställning, samt att han ej behöft slita några familjeförbindelser i provinsen för att söka en äfventyrlig lycka i hufvudstaden, utan att han tillbragt sista delen af sitt lif på samma ort, der han blifvit född och uppfostrad. Lika som hans börd är otydlig, synes han ej heller fått ega något föräldrahem.
Han ställde sig upp på soffan, såg ut genom fönstret och sade: Ävla väder i da! Det uppstod en egendomlig rörelse. Emanuels fader och moder blevo i hög grad förlägna och allas blickar sade: Detta är en mycket illa uppfostrad gosse. Hans fader och moder äro dåliga människor, som lära sitt barn sådana fula ord. Samtalstonen i familjen är synnerligen dålig.
Nej, hon var allt från vår egen hufvudstad, rik, fader- och moderlös köpmansdotter, uppfostrad hos kommerserådet Johansons, hon hette Olga Alén, söt flicka. Aj för fan, hon! En liten gås för resten. Var hon så rik.
Han anade icke, att Filippos levde, att Filippos var kristen präst, uppfostrad i och genomträngd av de grundsatser, som filosofen föraktade: den blinda trons och den blinda lydnadens, och att denne son, vars minne han nästan avgudade, bar avsky för sin okände fader.
Här började han också berätta sin historia, men det var först långt ute på Atlanten David fick den någorlunda fullständig. Han var uppfostrad i en uppsvensk stad, där hans far varit disponent vid något järnbruk. När han berättade om sin barndom tyckte David att den i mångt och mycket liknade hans egen, på samma sätt fylld med svärmerier och grubbel, med samma skräck och ångest.
Han var mörkrädd, ty han var som alla barn uppfostrad af pigor, och han måste göra stort våld på sig för att kunna gå upp på höskullen om qvällarne. Han förbannade hvarje gång han skulle dit, men hästen var en godmodig tok, som han talade vid ibland och beklagade sig för. Dessutom var han djurvän och hade kanariefoglar, som han vårdade med omsorg.
Dagens Ord
Andra Tittar