United States or Uganda ? Vote for the TOP Country of the Week !
Är då så kär för dig din natt, Är evig död så härlig skatt, Att du försmår att akta på Hur ljus och lif du finna må? Om jorden all dig hörde till Och du dock gick i mörkret vill Och föll till sist i öppnad graf, Hvad glädje hade du däraf? Du ser din nöd, men tvekar än, Du suckar: Ack, hvar finnes den, Som visa kan en syndig själ, Hvar han skall finna evigt väl?
Vilken förskräcklig ångest måste ej gripa den, som till och med i sitt friska tillstånd, med oförsvagade nerver ej lärde fördraga tanken på döden, när han slutligen angripes av en sjukdom, när denna sjukdom gör framsteg, när läkaren tvekar, när läkaren överger honom! Endast fega och tanklösa människor kunna fördenskull välja ett medel, så otillförlitligt och farligt, till sitt lugns bevarande.
L. var ett i Stockholm känt original, och som Blanche redan under L:s livstid ej drog i betänkande att kasta in några skämtord om honom i en roman, tvekar jag icke att med några drag teckna och om möjligt förklara denna egendomliga personlighet från en tid, då ännu ej den moderna nivelleringsprincipen gjort sig gällande, vilken vill sätta alla människor i en hyvelbänk och så draga till med hyveln efter vattenpass, att alla bli lika som ett par hyvlade bräder.
Den menlöse Fader Brown är alla förhoppningars uppfyllelse, föreställer jag mig, och alla drömmars förverkligande! Zadig och Dupin ha fått en jämbördig kollega. Och hvad beträffar Sherlock Holmes, den oförliknelige, så tvekar man att i tanken förflytta sig i den luft af oro som måste uppfylla den välbekanta våningen vid Bakerstreet (n:r
För övrigt tvivlar jag icke, att du har alldeles rätt i avseende på gubben. Det slöt jag strax därav, att han gick in i ärkehedningens hus. Därtill skulle dock Atanasios visst aldrig förmå sig, om än han icke tvekar att gömma sig i filosofmantel och låta skägget växa. Mannen är utan tvivel filosof, en av de hundske, att döma av den grova manteln. Men nu vidkommande den märkvärdiga konsten, så....
Predika inte moral för mig, det är i alla fall förspild möda, ty jag är en mycket otacksam lärjunge." "Och ni tvekar inte alls att tillstå det?" "Emedan jag vet, att ni förlåter det för mina många goda sidors skull. Inte sant?" "Man måste skratta åt er, om man vill eller inte." "Och vara vänlig som förut. Får jag lof?" Han bjöd henne sin arm. "Hvart?" frågade Alma.