United States or Cuba ? Vote for the TOP Country of the Week !
Dräkten är camouflage för diktaren Olaf Storfossen, vars första alster just sett dagen, och som endast är kollega med Aiskylos. De två camouflagen ombytas på något av kaféerna innanför den nya enkilometersradien. I morgon far jag på landet igen. Staden är trist. I denna stad bo många konstiga människor.
Skeppar Broman log från öra till öra, och hans väldiga näve drabbade hans norska kollega i ryggen med ett slag, som skulle ha tagit andedräkten från en mindre massiv man. »Joo, det kan kapten hoppa opp och kyssa sig på», sade han och halade upp en blå telegramblankett ur fickan. »Här är nyheter så det förslår!
Herr Schüler svarade patetiskt: Jag skulle ha kommit min ärade kollega i förväg härutinnan, ifall jag icke nyligen underrättats om att kyrkoherden för en vecka sedan slutade sin jordiska vandring. Han står nu inför en domare, som ser klarare än vi i denna sak.
För närvarande få vi nöja oss med det stora bromsiska sjukhus, som kallas Blekängen. I början av mars inlämnade hälsovårdsnämnden en rapport till stadsfullmäktige, i vilken epidemien äntligen kunde betecknas som begränsad. I sammanhang därmed äskade förste stadsläkaren, understödd av sin kollega, anslag till uppförande av ett nytt sjukhus.
Harry Taylor betraktade sin kollega med djupt ogillande. "Du är ett av de största fän, jag någonsin fått förmånen att ha inom skotthåll. Är det verkligen omöjligt att bli av med dig?" "Absolut!" försäkrade Bob Hyes. "Men jag hittade den här prissen. Alltså är han min." "Jag hittade både dig och honom, alltså lämnar jag er inte." Harry Taylor funderade ett ögonblick.
D.v.s. vi voro det till för någon tid sedan. För någon tid sedan såg nämligen Storfossens första litterära alster dagen, och sen dess är han inte kollega med någon annan än Aiskylos. Därefter tog han fram en karta över staden och en passare. Med den senare drog han upp en cirkel av åttahundra meters radie. Det var hans åsikt, att detta var yttersta gränsen för en människas kroppsansträngningar.
Jag vill göra min kollega en kanske något närgången fråga. Anser han verkligen kvinnors hängivenhet och beundran så mycket mindre värda än männens? Må vara att de i högre grad än vi låta leda sig av sina känslor. Måste dessa känslor ovillkorligen leda dem vilse? Styras de verkligen av en pervers böjelse för allt som är oäkta, falskt, lögnaktigt?
Vi måste allvarligen förehålla vår kollega och konkurrent i Venedig, Gazetta di Venezia, att icke kränka det svenska fosterlandet med sanningslösa uppgifter.
Dagens Ord
Andra Tittar