United States or Germany ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hur det intresserar den store skalden själf detta strunt sysslolösa människors tomma kurtis. Rika lättingars tidsfördrif. Att han icke känner sig för god till att utströ sig själf så där, nypa för nypa, som ett rökelsepulver.
En liten smula? Inte nu mera. Då jag fick visshet, var jag ju rasande några dar, jag skulle kanske säga några veckor, men så, ju mer jag fick tänka mig in i allting, dess mer lugnade jag mig. Nu är jag resignerad. Det hela intresserar mig inte. Var så god, fröken Sergeiewna! Var så god! Slit honom med hälsan. Sug ut blodet på honom, efter han så vill. Jag är snart ifrån det.
Hon är en originell företeelse och hon intresserar mig. Har du aldrig sett henne?» »Jag såg en skymt af henne vid bangården du mins...» »Hon är lustig. Det är någonting af urmenniska hos henne, någonting kraftigt och bastant. När hon rör sina armar är man alltid rädd att kläderna ska' spricka.
Var? hans fråga kom så hastigt och hans ansikte nästan lyste av iver, det utstrålade andlighet. ag har varit hos läsarna. Jag älskade dem sannerligen inte, jag kände avsmak för deras enkla sånger om blodet och nåden och såren. Men de där människorna är de enda som dock intresserar sig för det vi kallar själen.
Nu var det hans tur. Och plötsligen reste sig Kalle upp och gick. Vart ska du gå, Karl? Jag kommer tillbaks om en halvtimme, för nu vet jag att Greta börjar tala böcker och det intresserar mig inte. Kom in i salongen, Rose, och spela en vals! Rose reste sig lydigt och följde honom. Men Stellan erfor ej det minsta sting av svartsjuka. Greta Möller hade börjat tala om böcker.
Manon Lescaut , eller Historien om chevalier des Grieux och Manon Lescaut som boken hette under de första tjugo åren af sin tillvaro, är framför allt den oändligt vackra skildringen af ett hjärtas lif. Men den intresserar också ur en speciellare synpunkt man kan säga, att den betecknar ett datum. Möjligt är visserligen, att vi inte utan vidare kunna kalla Manon Lescaut den första moderna romanen.
Men säg sanningen, den där hunden tål inte att höra folk ljuga.» Klyvarbom vred sig. »Nå!» Bulldoggen fick ett tecken, och kom morrande fram. »Nå ja! Jag kanske tog miste på person.» »Kanske?» »Ja, nästan säkert.» »Nästan?» »Tja, alldeles säkert då.» »Det låter höra sig. Blev för resten er syster antastad alls?» »Det hör inte hit.» »Nej, men det intresserar mig.»