Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 1 september 2025
Principalens söner skola icke besvära er mycket, men akta er för några pojkar, som äro fattigare, mycket fattigare än ni, hvilkas föräldrar icke ha råd att låta dem gå igenom en kurs vid detta institut, hvarigenom ni erhåller ett stort försprång i täflingen. Gif akt på att sådana pojkar icke göra er platsen stridig och hinna före er till målet.
Hvad var det ljus, som härligare då Från dagens gyllne källa tycktes flöda? Den skönhet hvad, som då uti min själ Så yppigt ur naturens fullhorn tömdes? Hvad voro de? Blott drömmar, ack, men drömmar, I hvilkas skuggdrag dock en vänlig skymt Af evighet och himmel låg förklarad. Jag står på Minnas graf och tänker än På forna sälla dar. Och hvarför skulle Jag er förjaga, mina fröjders minnen?
Det finns målare, hvilkas händer man skulle tro skönheten själf hafva ledt till öfverallt jämna och ljufva drag; vid vår författares sida tycks gudinnan blott gärna dröja, betraktande med mildhet hans inre, manliga strid och stundom till belöning kyssande hans varma och raska pensel.
Man må blott ge akt på huru Morannal, ehuru han icke ärft någon tro på höga, eviga gudar, likväl troget och ödmjukt håller sig fast vid dyrkan af sina fäders bleknade hamnar, medan Fjalar trotsande sätter sig opp mot makter, hvilkas öfverjordiska tillvaro och gudomliga storhet den religion, i hvilken han uppvuxit, lärt honom känna.
Men hvad menar väl författaren med sin af ingenting motiverade försäkran, att dessa lidanden, hvilkas uppträdande han förutser, icke få tänkas förorsakade af folkökningen?
Det kommer mig icke vid, tänkte han och vände bladet. »Politiska Nyheter», odrägligt och för fin stil dessutom! Längre ned fann han »Hvarjehanda» och stafvade igenom ett par notiser, hvilkas lustiga innehåll frampressade ett litet snedt leende på hans läppar.
Men betraktad såsom landets habituela tillstånd, är visserligen en stark utvandring ett ondt, om man nämligen besinnar, att befolkningen genom sin alltför hastiga förökning sjelf skapar sig de svårigheter, till hvilkas afhjelpande emigrationen sedan är det enda tillgängliga medlet, men ett ganska ofullkomligt sådant.
De hvita forsar, hvilkas dån som af ett evigt åskmuller, alltid ljudit dem i öronen där de följt landsvägen fram utefter ådalarna, hördes ej mer. De hade kommit ner till bygden, där sjöfarten tog vid och där storälfven flöt segelbar bred och stilla. Rastlöst lif rådde här öfverallt och förde med sig det gula timmer, som tillvaratogs vid de stora sågverken. Älfven låg öppen och isfri.
Dagens Ord
Andra Tittar