Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !

Uppdaterad: 5 maj 2025


Fem och sjutti vintrar täckt hans hufvud Med en snö, som ingen sommar smälter. Ett blott ägde han af allt, hvad fordom Gjort hans glädje, ett blott, sin förtröstan den Gud, som medgång sändt och motgång; Och han bodde nu, till dörrn förvisad, Gömd, förbisedd, en annans hemman, Af sin sockens mildhet underhållen.

Men man var ju noga mot honom, och han ålades vara noga mot sig sjelf. Han drog sig tillbaka och blef bitter. Sedan blef han blyg och tillbakadragen. Gömde sig bakerst, när något godt utdelades, och njöt af att vara förbisedd. Han började anlägga kritik och fick smak för sjelfplågeri. Han var melankolisk och yster, omvexlande. Hans äldsta bror var hysterisk.

Till tvifvel, själfförakt och liknöjdhet man närde mig; och när försmådd, förbisedd, sa långt man fått mig, solade man stolt sin äras glans emot min ringhets natt. kom till mig en oförväntad gäst. Ni mins den gamla kvinnan er fest: sin son hon sökte där, den siste af det folk, som gått igenom er i kvaf. Med henne vid sin faders graf han stått, och denna graf var en schavott.

Men ensamheten måste för honom bli en ökenvandring, ty han egde icke nog stark individualitet att kunna för sig sjelf; hans sympati för menskorna skulle bli obesvarad, emedan deras tankar icke kunde jemnt med hans; och sedan skulle han omkring och bjuda ut sitt hjerta åt den förstkommande, men ingen skulle ta emot det, ty det var dem främmande, och skulle han draga sig tillbaka i sig sjelf, sårad, förödmjukad, förbisedd, förbigången.

Han lade bort murgrönskransen, tog en min av allvar och värdighet och sade: Barn, jag nämnde nyss ett ord om teologisk övertygelse. Det ordet var allvarligt, alltför allvarligt för att ej varda en förbisedd främling bland de skalkaktiga, vingade kupidoner, som fladdra från edra läppar. Jag älskar glädjen, mina barn, men glömmen ej, att jag är katekumen!

Dagens Ord

renderade

Andra Tittar