Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 22 september 2025
Hvarför åtskilja en bror och en syster under den tid, då ett så starkt band som gemensamhet i arbete och i allvarligare intressen kunde draga dem till hvarandra för hela lifvet? Hon försökte genom sin uppfostran närma dem till hvarandra så mycket som möjligt för att derigenom motverka följderna af separatundervisningen.
Psalmboken höll hon uppslagen framför sig och med sin falska röst sjöng hon ur boken. Då och då tittade hon i spegeln för att se hur hon gjorde sig. Ibland satte hon hårrosetten rätt och ibland var det ett veck på kjolen som inte låg som det skulle. Jag öppnade dörren och steg in. Min kära Anna-Clara, sade jag, en psalmbok är en mycket allvarligare sak än vad du föreställer dig.
Femtio kronor, murrade Mortimer småskrattande, det är inte småsaker... Han tog fram en femtiokronesedel, knycklade ihop den och stoppade den på halsen på Tomas under stärkkragen. Du går den breda vägen, tycks det, tillade han något allvarligare. Gå på med det, men akta dig för diket! Han gick fram och tillbaka i rummet med cigarren i mungipan.
I dörren stannade hon ännu en gång och sade lågt, med en helt annan och allvarligare röst än förut: Vet du vad, Tomas? Jag har fått en ny lifsuppfattning. Ä, drag på trissor, murrade Tomas. Jag visste inte av att du hade någon förut, tillade han leende. Greta var redan i trappan. Tomas låg och såg på snön, som föll därute. Det var ingen blåst, och den yrde icke längre.
Det gjorde hon för övrigt ofta, fastän han snart skulle bli sex år och vid allvarligare tillfällen kallades för stora gossen. Vad det gick långsamt, när hon hjälpte honom i säng! Hur lätt och mjukt tog hon inte av honom hans plagg, hur försiktigt tvättade hon icke hans späda lemmar, hur sakta torkades han icke, och när den långa nattskjortan kom på, gick det som en lek.
Han försökte att dra på mun, när han fick se apan, som var det roligaste han visste, och som hoppade upp och ned på positivet, skramlade med sin lilla kedja och gjorde fula miner, när hon försökte knäcka en nöt. Men Sven orkade icke se allt detta. Han blev bara allvarligare och allvarligare. Allt tyngre och tyngre satt han på pappas arm.
»Hur är det med dig?» sade han muntert. »Bra.» Men det var henne omöjligt att få uttrycket gladt. »Bra? Du säger det med en röst som icke är mycket öfvertygande.» Det blef ett ögonblicks tystnad. Han gick omkring i rummet och funderade på ett sätt att visa sin medkänsla; men han vågade icke anslå en allvarligare ton af fruktan för att synas alltför sentimental och möjligen göra ondt värre.
Dagens Ord
Andra Tittar