Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 3 maj 2025
Vi hava nyss haft ett exempel på en svensk översättning av Victor Hugo som överträffade det franska originalet både i uttryckets korrekthet och stilens skönhet, vilket författaren själv, som är mycket hemma i svenska språket, varit den förste att erkänna. Magister Haberdass kunde således med fulla skäl anse sig mottaga sångarens lön då akademien lämnade honom sitt guld.
Särskilt utmärkte sig härvid en hit nerkommen person vid namn Sjöström, kallad Victor. Vi skola icke inlåta oss på någon beskrivning, då denne lille pennen därtill är för ringa. Men så mycket vilja vi likväl ha sagt att så som Sjöströmmen skapade sig ha vi hittills aldrig sett maken till.
Nå, varför icke, då man icke har några bänknycklar! Jag kastade en sista blick framåt mittelskeppet. Nu vet jag varför hon är så glad! Och de korta romanska kolonnerna! Ögat har pinnar att kliva på! Vi voro ute på gatan igen; men den blåa himlen var ful; ögat var bortskämt av det färgade ljuset. Än en blick på fasaden. Icke ser hon så förfärlig ut som Victor Hugo sagt! Det är en fästning snarare!
Kort sagdt, Manon har ingen ond mening, hon endast följer sin natur . Hon är, som det nuförtiden heter, en omedveten. Prévost hade inte skymten af någon tendens i sikte. Det blir en tendens, när romantikerna ta sig saken an; och med Victor Hugos tragedi Marion De Lorme börjar på allvar kurtisanens rehabilitation, för att inte i alltför hög grad öfversätta en ryktbar term.
För öfrigt bör tilläggas, att Runeberg med lika stränga omdömen nedsatte Victor Hugo, de franska romantikernas firade chef. Bellman, fru Lenngren, Franzén och Almqvist äro inom den svenska vitterheten de enda, han erkände som verkliga poeter. Sitt omdöme om Tegnér har Runeberg senare rättat, med vidhållande af de öfriga.
Dagens Ord
Andra Tittar