Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 5 maj 2025
Han visste ju, att den yttre människa, hvarmed Skaparen i sin nåd beklädt hans själ, icke var frånstötande, snarare sympativäckande och intressant. Han var icke alldeles okänslig för de tecken därpå, som han glimtvis uppsnappade ty en präst är icke mer än en människa; men att dröja inför dem, att själfbehagligt spegla sig i dem, var honom icke tillåtet.
Han skulle nog akta sig för att göra mig något godt, så kunde han kanske få behålla mig. Hennes nåd var icke okänslig därför, bon smög sig in till honom och han drog henne in till sig med mjuka, starka armar, som icke alls hade någon hänsyn för porslinet.
Pitter var på grund av hans efternamn Stellans öknamn. Hur vågade du? Det låg beundran i deras röst. Men också för denna var han alldeles okänslig. Vad betydde kamraternas beundran? Han hade ingen aptit till frukosten och gick in på sitt rum, lade sig på soffan. Han var så dödstrött, dödstrött.
Jaså, han var uppstudsig? Han såg läraren öppna katederlådan och ta fram den långa liggaren och bläckhornet och pennskaftet. Det var dödstyst i klassrummet. En och annan vände sig om och såg på honom. Han hade ej ens blivit blodröd i ansiktet eller bleknat. Han satt alldeles okänslig. Vad rörde detta honom? En anmärkning! Nedsatt sedebetyg! Vad betydde det? Var skulle han få tre och sextifem från?
Bella ruskade än en gång, men utan framgång; Bertha var absolut okänslig för uppmuntringar och stickord, hotelser och tvångsåtgärder. Slutligen tog Bella vatten i en tekopp och hälde några droppar iskallt brunnsvatten i nacken på den sofvande Bertha. Hon lät höra ett ogillande knorr och gnuggade sig i ögonen.
Säg fort, innan någon kommer. Han ska be om förlåtelse. Sen släpper vi honom, fast han är genomelak. För Louises skull. Lektorn låg stilla under sin dubbla börda, ställningen var obekväm och ovärdig, men han förblev lugn och okänslig som en indianhövding. Då han lyfte på huvudet, kunde han se hela Oscarsgatan framåt. Där kom folk. Aposteln hoppades på snar befrielse.
Men av all denna sinnesförändring märkte hon ingenting. Stellan föreföll alldeles okänslig. Ju mera hon talade, ju stelare blev han. För mycket "Göteborg", tänkte hon och skakade för sig själv på spetsmössan. Hon visste ej att Stellan föraktade henne, föraktade henne för hennes världslighet och humbug. Kom hon inte från patiencen och kortlapparna direkt till aftonbönen!
Dagens Ord
Andra Tittar