Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 18 september 2025
Hon kom ofrivilligt att le vid denna syn. » Det hade jag aldrig trott att jag skulle få se.» »Inte?» sade han skämsamt och gladt, men synbarligen en smula förlägen. Han var som en helt annan menniska, ytterligheterna hade slagit öfver i hvarandra, gubben hade blifvit en pojke. Hans skratt hade en klang af friskhet, det var oförställdt och omedelbart.
Hela hennes egen tarflighet tycktes henne nu så i ögonenfallande, hon liksom kände hela sin fulhet som en lekamlig smärta. Hennes längd skrämde henne, och hon sjönk ihop ofrivilligt, som om hon ville gömma sig. Hon hörde icke deras tal. Först hade det varit skämt, små skratt och vanligt kallprat ... så blef det allvar.
Förargligt var det, syntes honom, att han skulle behöva mäta sig med Norman just; hade det varit Gusten åtminstone; men den där lilla strunten Norman! Nå, han skulle få! God afton, Ida! började han, utan att låtsas se rivalen, vilken ofrivilligt lämnade sin plats vid staketet, som Carlsson genast intog.
Ack, goda Julia, förlåt mig, men det ljöd så löjligt, sade Ismene och började ånyo ofrivilligt skratta vid blotta minnet av detta tillfälle. Motsatsen hade varit så lustig mellan skaldestyckets rörande innehåll och Julias själfulla föredrag samt det felaktigt uttalade ordet. Den egenkäre Narkissos! fortfor Ismene. Denna gång skall jag varken skratta eller gråta.
Dagens Ord
Andra Tittar