United States or Kenya ? Vote for the TOP Country of the Week !
Jag är sjuk, tänkte hon mitt i sin ångest plötsligt klart. Louis har visst rätt. I detta ögonblick passerade Förste Konsuln åter förbi henne. Hon reste sig upp, och utan att tänka på människorna omkring dem grep hon blixtsnabbt hans hand. Hennes ögon, nästan svarta under de ljusgnistrande diamanterna på pannan, höjdes emot honom med ett uttryck så egendomligt, ödmjukt, smärtsamt, att han stannade.
Han bad blott modern i allmänna och svävande ordalag att »vaka över Edmée», och medan han sade dessa ord, tog han för första gången med i beräkning de stora materiella svårigheter, som nödvändigt måste ställa sig i vägen för Förste Konsuln, och som Edmée i sin oerfarenhet ej skulle kunna hjälpa honom att undanröja.
Nu har något hänt igen. Jag känner Bonaparte! Småningom bredde där sig liksom en förstämning över salen. Förste Konsuln stod borta vid det ena öppna fönstret och såg ut han hade ännu icke talat till någon. Plötsligt vände han sig om och sade med forcerad munterhet: Jag tycker dansen stannar av.
Jag har en gång själv gjort honom den äran, nu kan min adjutant övertaga den. Utan ett ord troppade gästerna av. Förste Konsuln blev stående med handen på stolens ryggstöd och följde dem obarmhärtigt med ögonen. Av de hälsningar han i förbifarten fick, besvarade han de flesta hövligt, men ytterligt högdraget, och med en anstrykning av ironi. Joséphine hade gråtande kastat sig ned i soffan.
Varför är hon i Paris? frågade hon sig själv med en obehaglig, nervös förnimmelse, som hon aldrig förr känt det minsta till. Vet han av det? Ha de träffats?... Den ena frågan dök upp efter den andra. Efter skådespelet skulle Junot fara till Tuilerierna, dit han blivit kallad av Förste Konsuln.
Är hon uppstigen, den lilla Madame Loulou? Förmodligen han knep skrattande Junot i örat när du är det. Min hustru är i sin salong hon har besök av en väninna, Mademoiselle de La Feuillade. När Junot nämnde Edmées namn, kunde han ej låta bli att se rätt skarpt på Förste Konsuln.