United States or Palau ? Vote for the TOP Country of the Week !


Länsmannen begagnade tillfället för att fråga, var Sven månde hålla sig dold, varpå korporalen svarade, det han helt nyss erhållit underrättelse om, att fostersonen låtit värva sig till gardist och för närvarande befann sig i Jönköpingstrakten en underrättelse, som ögonskenligen fägnade patron Brackander det högsta.

Därefter kastade han sig i en stol, torkade sin panna med en röd sidennäsduk och sade något lugnare: Ja, jag måste det. Mitt anseende och min hämndkänsla kräva, att jag ej avstår från mitt beslut. Och därtill kommer, bror Spöqvist, att... Jag vågar knappt uttala, vad jag menar; du skulle skratta åt mig... finna mig löjlig... Finna dig löjlig! Omöjligt, Brackander!

Det har förts av en god svensk man, som kämpat och blött för sitt fosterland... Länsmannen stod ett ögonblick såsom förstenad, patron Brackander likaledes. Den melankoliskt-flegmatiske Risqvist såg upp från auktionsprotokollet och betraktade Adolf med oförställd förvåning. Men Spöqvist upphov sin röst och utbrast: Vad är du för en liten skällande pojkvalp? Varifrån kommer du?

Herrarne hålla till godo med vad huset förmår. Det var verkligen Johanna, korporalens äldre dotter, som kom roende. Den raska flickan var ensam i båten och skötte själv årorna med vana och kraftiga händer. Johanna tjänade som ladugårdsdeja hos patron Brackander Trevnadslösa.

Men hör du, sade länsmannen, om jag ej misstager mig, lär Johanna redan ha en fästman, din masmästare Sven Stål. Har du tänkt det? Bah, svarade Brackander skrattande, är du enfaldig, att du i den lilla omständigheten ser ett hinder för mig! Skulle jag ej kunna slå en av mina arbetare, en usel dräng, ur brädet? Därpå tvivlas icke ett ögonblick.

Ja, Napoleon, berättar historien, friade till en prinsessa, jag tror hon var från Ungern. Nog av, prinsessan var lika uppnäst som din fröken och svarade tvärt nej. Vad tror du Napoleon gör, bror Brackander? Jo, knappt en vecka efter han fick korgen, gifter han sig med Josefine, som var hans kammarjungfru... eller... jag tror... hans ladugårdspiga.

Men om flickan glömmer Sven, är det därför ej säkert att Sven glömmer flickan. Sven är en karl, som jag ej skulle vilja ha till fiende, det säger jag uppriktigt. Han skulle kunna bryta av dig mitten och göra två byttor av dig, bror Brackander. Å, ingen fara, min vän. Om karlen börjar glo illa, lugnar jag hans känslor med 33 och 16 banko.

Är en förmögen och aktad medborgare sina egna ägor icke fredad för skymf och hotelser? Jag uppmanar dig i lagens och samhällsordningens intresse... Gott, bror Brackander, avbröt honom Spöqvist, jag skall ej lämna saken onäpst. Heter herrn Spöqvist? inföll Adolf näsvist.

Men det är mig omöjligt att göra, som patron vill, ty jag har givit Johanna Brant mitt löfte, och det sviker jag aldrig. Hi, hi, hi! skrattade Spöqvist. Det var mig en löjlig figur! Men är du rätt säker att Johanna vill ha dig? frågade Brackander, i det han med konstlad munterhet instämde i Spöqvists skrattsalva. Ja, det är jag fullt säker , svarade Sven öppet och trohjärtat.

Jag har ju sagt er, mina herrar, att vi äro djäknar, sade Göran, djäknar från Växjö, ute en botanisk fotresa. Herrarne måtte väl tro mig mitt ord. Han faller till bönboken, utbrast Brackander, gnuggande händerna. De ha icke pass, det är tydligt.