Vietnam or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Uppdaterad: 20 maj 2025
"Motsägelse andan", sade Doctorn leende: "Nå jag måste väl åter efter vanligheten låta det bortskämda barnet få sin vilja fram". Det hade varit vinter och nu låg insjön åter klar och speglade de ljusgröna björkarne i närheten och de svarta tallarne och granarne i fjerran.
Och ännu en stund hörde han, der han stod under tallarne på korsvägen, spelmannens sprittande knäpptoner på violinen och qvinnornas gälla skratt. Efter en stund blef det tystare, så åter stoj och buller. Dansen var säkert slut nu, och man skulle begifva sig hemåt. Han lyssnade! Han förstod att man tog afsked, så utbytte gåfvor och så skildes. Steg nalkades, rösterna kommo närmare.
Barrskogar, täta och vilda, bekransa stränderna, moar utbreda sig inåt landet, der de höga kalstammiga tallarne sträcka knotiga, barrlösa grenar ut mot norr och öster, medan endast på södra sidan träden ha yfvigare grenar och böja sig liksom rädda undan nordanvinden som höstarne om hviner öfver sjö och land.
Johan stannar och lyssnar: der var Klara förfärliga klockor, som ringt in hans sorgliga barndom, der var Adolf Fredriks, som skakat honom in till Jesus den korsfästes blodiga famn, der var Johannis, som om lördagarne förkunnat Jakobs skola att veckan var slut. En sakta, sydlig vind förde larmet ut ur staden och det genljöd under de höga tallarne, manande, varnande.
Nu undflydde det ej den stridserfarne kaptenen, Att där kunde i skygd af de väldiga tallarne döljas Månget fientligt försåt, men mest i de kvarnar, som socknen Tätt till hvarandra byggt vid den forsande bäcken, som flöt där.
Ångbåtens akter kröp bakom tallarne och han såg professorns hatt viftande till avsked löpa undan in i skogsudden släpande efter sig den blågula flaggen med posthornet, som än en gång glimtade mellan alarne; och så var allt försvunnet utom den långa svarta röken, som låg efter vattnet som ett sorgflor och gjorde luften mörk. Carlsson plumsade i land och gick steg för steg tillbaka till sin bössa.
Ångbåtens akter kröp bakom tallarne och han såg professorns hatt viftande till avsked löpa undan in i skogsudden släpande efter sig den blågula flaggen med posthornet, som än en gång glimtade mellan alarne; och så var allt försvunnet utom den långa svarta röken, som låg efter vattnet som ett sorgflor och gjorde luften mörk. Carlsson plumsade i land och gick steg för steg tillbaka till sin bössa.
Dagens Ord
Andra Tittar