United States or Germany ? Vote for the TOP Country of the Week !
Ingen ovän hade funnit stället, En fientlig fot ej trampat spången, Som dit ledde; bud om blod och strider Gaf blott korpen, ropande från molnen, Eller gladan, som satt mätt i granen, Eller vargen, som med blodigt byte Sökte hedens skymda klyftor åter. Men i pörtet vid det långa bordet Satt en lördagsafton sorgsen värden, Hvilande från veckans vedermödor.
Ber till Gud den unga gossen: "Gif, o Gud, åt mig ett gullhorn, Gyllne horn med silfverändar, Att jag granens bark må borra För att se, hvad finns i granen." Gaf åt honom Gud ett gullhorn, Gyllne horn med silfverändar; Och han borrar nu i granen, Finner där en vacker flicka, Hvilken lyser skön som solen. Talar då till henne gossen: "Hör mig du, min unga flicka!
Gång på gång upprepar den vilsegångne gossen sitt rop om hjälp, men ingen hör honom. Då stiger han upp och springer ett stycke till, mössan ligger kvar under granen, men han ger ej akt därpå, alla hans tankar gå ut på huru han skall komma ut ur skogen. Plötsligt är det som om all trötthet och köld försvunnit och han blir glödande het af ångest.
Prisar du ynglingen nu som rask i den flyktiga dansen, Dubbelt skulle du höja hans lof och beundra hans ifver, Såge du honom en gång, där i svett han rödfar sin faders Kärr och, stark som en björn, uppbryter den rotade granen.
Har kanske voivod Mirtschéta Med sitt spjut rört opp din botten? "Ingen hjort min botten grumlat, Ej voivod Mirtschéta heller, Nej, de ystra flickor bara, Hvilka hvarje morgon komma För att plocka vattenliljor Och att tvätta sina kinder." Ugglan satt uppå en gren af boken, Men i granen bredevid satt örnen. Sakta talte ugglan då till örnen: "Bort dock, örn! Hvad sneglar du hit öfver?