United States or Bermuda ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hon blickade ut, hon såg Med tjusfull bäfvan i klarnad rymd, Och mot dess speglande anlet Bröts dagens rosiga sken. "O fader, en här jag ser, Från bergen tågar den långsamt ned, Som molnet tågar mot dalen Och gömmer åskor och storm. Men lugnt är det vida haf, I glans slår solen sitt öga opp, Och djupen skälfva af lågor, Och fästet spränges af ljus."
Kemien har ej blott till vårt slägtes gagn förädlat de skatter jorden gömmer i sitt inre, ej blott skapat nya industrigrenar, som sysselsätta millioners armar, hon har lyftat breda flikar af den förlåt, som höljer naturens, ja till och med det organiska lifvets verkstad.
Man skulle kanske icke så klart se och igenkänna den oskyldiga anda, som gömmer sig i de förra, om man ej i de senare fått göra dess närmaste bekantskap. De mest tjusande af hennes stycken gå idyllen nära, ett och annat är en verklig idyll.
I blommor Har naturens vår sig klädt, sen vinter Öfver hennes hjärtas vår sig lade; Och hon gömmer nu sin sorg i skuggan Af en löfrik häck vid samma bölja, Där hon femtonårig fordom ofta Speglat sina morgonljusa löjen.
Hvilken lycklig dag! EUBULOS. Den kloke gömmer glädjen, tills han sett sig kring. HYLLOS. Hvad? Rhaistes nalkas; hvilken vredgad gudamakt Har skickat roförstörarn hit i denna stund? EUBULOS. Du skådar mannen, gå att sköta båten, du! Jag dröjer. RHAISTES. Man, hvad smög du undan i din barm?