United States or Portugal ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hvila då din lätta vinge; Jag vill visa dig ett ställe, Där du ständigt finner honing. Känner du min hulda Nice, Nice med de sköna ögon? Hennes läppar andas sötma, Outtömlig sötma, ständigt. På dess sköna rosenläppar, På min trogna flickas läppar, Där finns honing, ljuflig honing, Skynda dit och suga, suga!
Där jag satt i drömmar vid en källa, Hörde jag en kyss, på mina läppar Sakta tala till en annan detta: "Se, hon kommer, se, den blyga flickan Kommer redan; inom några stunder Sitter jag på hennes rosenläppar, Och hon bär mig troget hela dagen, Nänns ej smaka på ett enda smultron, Att ej blanda mig med smultronsaften, Nänns ej dricka ur den klara källan, Att ej krossa mig mot glasets bräddar, Nänns ej hviska ens ett ord om kärlek, Att ej fläkta mig från rosenläppen."
Men icke alltid plågas slumrarn dock Af svåra syner; ty minuter gifvas, När leende i någon jordisk form Hans bättre lif för honom uppenbaras, Fast bilden är förgänglig som hans dröm. Hvad var min kyss, som outsläcklig brann På Minnas rosenläppar? Hvad den sällhet, Som brusade igenom mina ådror Hvar gång, jag henne tryckte mot min barm?
En ädel hand från skeppet räckte mildt Den tröttade sin hjälp. Och nattens döttrar, Den tysta sömnen och den lätta drömmen, Begrofvo snart hans lidande i frid. När nu med rosenläppar morgonrodnan Bebådade naturens vällust, dagen, Slog vandrarn opp sin blick och såg omkring sig Och såg sin hembygds länge sörjda kust, Och såg dess gröna, trädbevuxna kullar, Och såg dess blomsterklädda häckars gång.
Alltså böjde Konrad Pilkvist sig fram, tog Olivia under hakan med vänstra handen, och kysste hennes rosenläppar, medan löjtnanten, som inte var längre borta än att han kunde se vad som hände, upphävde ett avgrundsvrål.
O, att i praktens salar En fånge lik jag vuxit, Blott skådat lampors skimmer Och vandrat stel i glansen Af guld och af juveler! Då ägde jag kanhända Som Voldmar stora anor, Då vore jag furstinna, Fick älska den, jag älskar, Och älskas ock tillbaka." Hon talte, ljuden dogo På hennes rosenläppar, Och fursten teg. I himlen Af deras kärlek föddes Ej ordens skyar mera, Och tyst och klar var kvällen.
Dagens Ord
Andra Tittar