United States or Bulgaria ? Vote for the TOP Country of the Week !
Har du stigit ned till havets källor och vandrat omkring på djupets botten? Hava dödens portar avslöjat sig för dig, ja, såg du dödsskuggans portar? Har du överskådat jordens vidder? Om du känner allt detta, så låt höra. Vet du vägen dit varest ljuset bor, eller platsen där mörkret har sin boning, så att du kan hämta dem ut till deras gräns och finna stigarna som leda till deras hus?
Det var som om hans väsen för första gång öppnat sina kronblad, som om lifvets, naturens skönhet för första gång strålat ditin. Hur vackert, hur obeskrifligt vackert detta var; och han hade aldrig sett det förr. Han hade vandrat förbi och betraktat det med en död mans öga; och ingen stråle af dess skönhet hade trängt in i hans själ.
Men går jag mot öster, så är han icke där; går jag mot väster, så varsnar jag honom ej; har han något att skaffa i norr, jag skådar honom icke; döljer han sig i söder, jag ser honom ej heller där. Han vet ju vilken väg jag har vandrat; han har prövat mig, och jag har befunnits lik guld. Vid hans spår har min for hållit fast, hans väg har jag följt, utan att vika av.
Och min herre har tagit en ed av mig och sagt: 'Till hustru åt min son skall du icke taga en dotter till någon av kananéerna i vilkas land jag bor, utan du skall gå till min faders hus och till min släkt och där taga hustru åt min son. Då sade jag till min herre: 'Men om nu kvinnan icke vill följa med mig? Han svarade mig: 'HERREN, inför vilken jag har vandrat, skall sända sin ängel med dig och göra din resa lyckosam, så att du åt min son får en hustru av min släkt och av min faders hus; i sådant fall skall du vara löst från din ed till mig, när du har kommit till min släkt.
En man, som länge vandrat av och an utanför Perikles' Odeion, avlägsnade sig därifrån vid hopens annalkande. Han hastade till Pylades och underrättade honom om vad han sett och hört. Kort därefter satt samme man till häst och sprängde bort genom dubbelporten. Han var minst det tionde budet, som Pylades denna förmiddag sänt till Lysis' villa.
Jag har älskat Klemens och jag älskar honom ännu, som om han vore min egen son. Allt vad jag har kunnat göra för hans lycka har skett. Jag vet, att vi äro av mycket olika tankar om villkoren för en människas lycka, och att den väg till sällheten, på vilken jag infört Klemens och han oförvitligt vandrat vid min sida, är motsatt den, som du själv skulle anvisat honom.
Men Gud välsigne, när man inte får arbete, fast man skulle be på sina knän. Inte har jag i förtid vandrat ut på tiggeri; jag försökte hellre lida och blifva på ett ställe, i vår ria der i skogen. Och jag lade mig och barnen alla qvällar att sofva med en ständig hunger. Men när döden redan var nära att komma, så måste man slutligen lemna sitt bo. Barnet på hennes arm blef oroligt.
Det bryter mig, det krossar mig. Det stampar sönder mig till en enda blodig massa. Det är min fantasi och min längtan som tagit öfvermakten igen. Men det är den sista striden. Blir han borta i kväll, då tror jag, att segern är vunnen. Det bräcker i hufvudet, min strupe är torr som om jag vandrat genom en öken och så denna förfärliga, ödeläggande smärta i bröstet. Half nio.
Hon skrev också om att hon själv skulle komma i god tid för att bistå honom under dessa för hela hans framtid och hans andliga liv så betydelsefulla veckor. Både beslutet och farmoderns brev fyllde Stellan med ett högtidligt allvar och en känsla av trygghet, som om han vandrat omkring i en värld av vit bomull. Det föreföll honom som om alla mänskor plötsligen blivit vänligare.
Det är fru Sigrid Tott, som knäböjer på sin moders, drottning Karins, grav. Kände ni drottning Karin Månsdotter? En fattig krigsman, som vandrat mycket omkring, måste väl känna den enda drottning som bott här i landet.