United States or New Caledonia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Kom, sälla stund, kom mildt och fort, Då jag får hädanfara, Kom, död, och öppna mig din port Till lifvets himmel klara, Kom, Jesu, tag af nåd mig mot Och bed för mig vid Fadrens fot, Att jag får hemma vara! N:o 381. Det har jag städse funnit, Att jordisk lust är kort; Knappt har den börja hunnit, Förrn den är tagen bort.
Dem har han nu dock kastat af, De ligga gömde i hans graf, Att oss ej mer förskräcka; Men börjadt är ett nådens lif, Som ingen makt skall släcka. Kom tyst och se Guds offerlamm! Det blödde nyss på korsets stam, Nu har det allt fullbordat; I ringa skepnad, mildt och fromt, Det ligger gömdt och jordadt.
"Min broder", svarar furst Voldmar mildt, "Hvad kyler ditt hjärtas vår? Ej för att väga min lott mot din Jag viste mitt glada land; Välkommen, ville jag säga blott, Din broder är nu din värd, Kom, dela vänligt hans salt och bröd, Snart delar han vänligt ditt!" Så sagdt, han räcker sin hand till frid, Furst Dmitri den fattat har: "Här bränner solen oss", säger han, "Af damm vi förkväfvas här.
Allt beror nu blott uppå att genast begagna den erbjudna nåden; jag har ställt allt färdigt för dig". Mildt höjde Rosina blicken och sade: "Tack, Adelgunda, för din välmening; men här är mitt hem, så länge min make är här, något annat finns icke för mig". Ett drag af hån spelade kring Adelgundas läpp, då hon sade: "Jaså, qvinnan skall vara mannen underdånig.
Peltonen strök sitt mörka, lockiga hår ur pannan, log mildt mot lille Heikki, som satt i sanden och täljde en båt åt Clara, böjde sitt hufvud för att komma genom dörren, hvilken han öppnade helt sakta för att ej skrämma den nyfödde, som den tiden brukade sofva inne i rummet. Stugan var mörk och upptogs till ena hälften af den stora sotiga spiseln.
Sagdt; och en ljuf, lätt flammande sky, halfmulen af oro, Spreds vid den åldriges ord på den sjuttonårigas anlet. Tvekande stod hon, dröjde och teg, men mildt i sin bäfvan Föll med en stjärnas skyggande blick på den främmande ögat.
Och denna sky af damm och stolt, Som närmar sig allt mer och blänker Så mildt uti det purpurdoft, Som qvällens sista stråle stänker; Utur dess sköt likväl en flod Af jemmer, tårar, brand och blod Sig störtar ren, o Israël! Utöfver Dina trygga tjell.
Den häftighet, den sinnesrörelse, hvarmed min aflidne vän emottog upptäckten af sin dotters själstillstånd, förekom mig främmande för hans karaktär. Jag frågade i anledning däraf, om hans förhållande mot den goda flickan icke någon gång varit mindre mildt, än det bort vara.
Solen lyste öfver värmda dalar, Öfver speglande sjöars rymd; Mellan kullar skimrade blåa floder, Och på fälten böljade skörd vid skörd. Ljust och gladt låg Fjalars vida rike, Högtidssmyckadt, för kungens fot; Med ett anlet, mildt som en tacksam dotters, Såg det mot sin grånade fader opp.
Men, förståndiga Hedda, till dig vill jag tala ånyo, Såsom jag plantat förut i ditt bröst allvarliga läror Från den dag, då din mors mildt varnande stämma var tystnad Och på mig ensam föll det tunga bekymret om barnen.