United States or United States Virgin Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !


Hm, du kan trötta ut en stackars qvinna, Ella, och du tror visst, att du är en sådan karlakarl, att ingen kan stå dig emot. Men det skall jag säga dig, det är allt flere än du, som sett Toimilas vackra Hedda, och inte behöfver hon och träla Salmi, det är hon visst för god till.

Du blifver min hustru, Hedda, det blir ju dervid? frågade han med af rörelse darrande röst. Låt mina kläder vara, skrynkla inte ned den der fransen befalde Hedda. Du flyttar ju hem till mig eller följer mig hvarthän jag går? sade Ella och såg allt ifrigare upp till Hedda, hvars blickar alltjemt skymdes af de långa ögonhåren, som hon likt en gardin fälde ned öfver sina klara, brinnande ögon.

De lemnade sig efter landsvägen och visade genom denna stumma opinionsyttring sin likgiltighet för Ella och hans sak. De hade med en viss fruktan, men också med beundran sett Hedda och tyckte alls icke, att hon var af den ledes anhang. Hon var alldeles för ung för Salmen Ella, för glad och för pratsam. De ville också gerna dansa med i morgon Toimila.

Sängen nådde han snart och lade sin hand sin svågers Skuldra och hviskade sen i hans öra de manande orden: "Morgon i händerna ren! Upp, sof ej längre, Mattias! Önskar du följa oss åt den lofvande jakten och skåda Hedda i dag, som du ville i går, vi skynda till herrgåln."

Du går väl i forsen eljest? frågade hon hånfullt. Nej, men jag vill hafva dig menade Ella. Men om de andra vilja det samma, de också? invände Hedda. Gud skall låta min vilja ske, jag har bedt, och hvad en ber om, det blir. Men om en annan ber emot? Ella är väl ändå den starkaste.

Vacker är han, och hon kan bäst jämföras med Hedda." Honom svarade åter den ärlige Petrus och sade: "Drängen skådar du där, den snabbe, driftige Anders, Son till en ädel man, Zakarias, värden Hjerpvik.

Men, förståndiga Hedda, till dig vill jag tala ånyo, Såsom jag plantat förut i ditt bröst allvarliga läror Från den dag, din mors mildt varnande stämma var tystnad Och mig ensam föll det tunga bekymret om barnen.

han gått ett stycke, kom han till byvägen. en sten vid vägkanten såg han Hedda; hon hade en stor näfverrifva med blåbär i famnen och åt nu derur med god smak utan att låtsa märka Ella, förrän han var helt nära. Si, är det du sade hon jag äter upp hvad jag fått för ostkakan af Fattig-Liisa dernere; kom får du en del, du med!

Han hade nog gjort det klart för sig i går, tänkte hon allt skulle blifva godt igen, allt stanna vid det förra. Far och mor voro glada och försonligt stämda nu morgonen; man hade hört af en dräng, att Hedda hade firat sin förlofning med Paawo i går qväll. Det var en glad öfverraskning måndagsmorgonen. Det var ett lyckligt omen.

Halfmurrande grepo Hundarne dem, men han hann oskadad till kammaren, Ontrus. Där låg redan knä vid den öppnade ränseln Tobias, Ryckande ifrigt varorna opp, som om alla i brand stått; Pärlor af glas, nattrockar och sidenschaletter och mösstyg Slängde han brådskande fram en gång. Förvånad ur väfstoln. Spratt den förståndiga Hedda och fällde sin spole ur handen.