United States or United States Minor Outlying Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !
"Först efter år af flit, När jag ifrån Italien återvänder, Då vill jag hamna vid vår hembygds stränder, Då vill jag komma dit, Där du mig väntar, älskande och trogen." Ack, denna sällhet var för dig ej mogen, Min arma Axel!
Purpur hennes kinder målar, Men i ögats himmel strålar, Stjärnlikt klar, en tår: Är det sällhet, är det smärta? Lyssna! Vid gemålens hjärta Nu hans fråga Hon besvara får. "Seidis himmel!" så hon talar, "Från min hembygds sälla dalar Jag ett minne har Af en flicka, min väninna, Född att dyrkas och försvinna; Serviens tjusning , Så hon kallad var.
"Min hembygds sjö du är klar, min hembygds strand du är vacker; säg mig du klara sjö, säg mig du vackra strand, hvad längtar jag, hvad söker min själ? Hvarför söker jag att i sången uttala hvad som blommar i mitt inre; det är ju ändå ett intet mot den fägring, som här blommar omkring mig".
Men för den främmande viste hans vän det älskade hemmets Ljufva behag och hörde ej opp att minnas och tala: "Ser du den rodnande sjön", så sade han, "ser du, hur olik Hafvet, som suckande slår mot din hembygds klippiga stränder! Här är grönska och färger och lif. Otaliga holmar Skjuta ur vågorna opp, och svajande vinka från alla Lummiga trän, som bjuda den tröttade roddaren skugga.
En ädel hand från skeppet räckte mildt Den tröttade sin hjälp. Och nattens döttrar, Den tysta sömnen och den lätta drömmen, Begrofvo snart hans lidande i frid. När nu med rosenläppar morgonrodnan Bebådade naturens vällust, dagen, Slog vandrarn opp sin blick och såg omkring sig Och såg sin hembygds länge sörjda kust, Och såg dess gröna, trädbevuxna kullar, Och såg dess blomsterklädda häckars gång.
Genralen känner den Och vill ej öfverge sitt folk i nöden: Hans egen hembygds hyddor fostrat dessa män, Han kallar, bjuder, ber; men nej, de dröja än, De trotsa honom, som de trotsa döden. Hvad under! Brusar han ej upp af harm Vid detta trots? O nej, han står betagen, Klar blir hans panna, blicken ljus och varm; Man ser, en eld är lös i djupet af hans barm, Och återskenet syns i anletsdragen.
Så med hednisk färg, men kristlig värma Målande sin sälla hembygds fägring, Sjöng, af hednasångarn väckt, atenarn, När en yngling, tidigt som Krysantos Genomträngd af korsets helga lära, Nalkades med långsam gång den gamle.
FRANK. När jag for från Sveriges stränder Och kände, hur dess jord mig varit kär, Då tänkte jag: "Min hembygds ökenländer Jag ger dock priset; Julias hem finns där." Så kom jag hit. Ack, Julia fanns ej här! JULIA. Men, Axel, Axel! FRANK. Ingen man af heder Vill bli behandlad så. Det är nog af. Jag är ej den, som tål att tryckas neder, Och minst af den, som jag mitt hjärta gaf.
Dagens Ord
Andra Tittar