United States or Guadeloupe ? Vote for the TOP Country of the Week !


v. DANN. Nej, tack af hjärtats grund För dina ord, de öppna, varma! Du är mig dubbelt kär i denna stund. Hur vill jag fordra, att ditt öga, Som sett af lifvet än föga, Skall genomskåda detta hårda skal, Som är ett gammalt hjärtas stela yta? Men, vet du, skulle hälften af de kval, Som bott där inom, en gång flyta I dina ådror, sågs om några dar Ej ens ett skal af dig, min flicka, kvar.

Karmides, som icke ville lämna slagfältet övervunnen, svarade härpå med en antydan, som kom blodet i Baruks ådror att isas och i nästa ögonblick, när Karmides redan avlägsnat sig, att sjuda som lava. Baruk avvaktade under plågande oro ett tillfälle att mellan fyra ögon förhöra sin dotter om hennes förhållande till den unge hedningen.

LEONTES. Pannans vittnesbörd Kan jäfvas dock; om ej vore, visste du I denna stund, att äfven jag är kungason. är du, hvad jag trodde nyss, en främling här. Och om du talar sanning, om ädelt blod I dina ådror flyter, hell oss båda ! Den unga örnen, född klippans spets, förstår Det sinnelag, som styr hans likes djärfva flykt.

länge Abraham sprang, var det icke svårt att hålla tankar och ångest borta. Men han kunde icke springa hela vägen från Björkenäs till staden. Och han saktade farten blev hjärtats arbete tungt, ojämnt och smärtsamt, ådror i tinningarna sprutto till, pressade ett smärtsamt sätt och bultade, över hela kroppen kändes stickningar och sveda, som om han burit en skjorta av nässlor.

Hon ser ingen fara i att inträda ensam, endast följd af några psalmsjungande munkar, till fem unga ädlingar, som afsky henne, som veta sig bära ett förgift i sina ådror, hvilket hon räckt dem och som inom en timma skall föra dem i grafven.

Varför skulle David äta kött och dricka vin just nu, tänkte han, när hans far kanske ej hade annat än bröd och vatten? Hans gamla gråa huvud var som en bunt hoptorkat pergament och händerna magra, seniga, hårda med blåa, grova ådror under skinnet. Han kunde tydligt se honom nu se, ryggen stod som en sprättbåge över arbetet.

Skulle du vilja ut ur mitt rum och lämna mig i fred? Du skall nog vara i fred för mig. I fred för alltid! Jag gick och slöt dörren. Jag flydde ända in i mitt eget rum. Där sjönk jag ned i soffan. Jag darrade i hela kroppen, mitt hjärta bultade, och bloden sjöd i mina ådror. Jag höll att kväfvas. Med hopknäpta händer satt jag där orörlig, flämtande, skälfvande jag vet ej huru länge.

Hon visste endast att den lilla bleka varelsen var en menniska som hennes gosse höll af; och det var nog för att också hon skulle hålla af henne. Hon gick med raska, fasta steg. Blodet rann lifligt i hennes ådror; det nästan sjöng inom henne. Nattluften var sval och den strök öfver hennes heta panna, innanför hvilken tusen tankar arbetade.

Säg icke, att människan i den mänskliga handlingen, i konsten, vetenskapen är stadd förtappelsens väg; äfven dessa äro ådror, utgående i grenar ur samma hjärta, religionen, och hon måste lefva äfven i dem och genom dem sprida lif i en kropp, som icke består af hjärta ensamt.

Men Erland lutade sig ned, gav hövdingen en vink; ett rep kastades kring Erland, och innan han hunnit varsna sveket, var repet slingrat kring hans armar och ben, att han ej förmådde göra motstånd eller ens röra sig. Hans ögon flammade, hans ådror svällde; men hövdingen sade till männen: Bind honom vid eken! När detta skett, ilade alla fram till vagnarne.