United States or Czechia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Glädtigt hoppar hon opp i slädan, hundarne rycka sig löst, hon hinner ej ens fatta styrkäppen, innan de störta utför branten och inom ett ögonblick ligger slädan upp och nedvänd och flickans hufvud slaget emot en sten. Reka har skidor på fötterna och är redan vid hennes sida. Han öppnar knäppet på hennes pels, lägger sin arm kring hennes hals och bär in den afsvimmade.
O att du ville avvända vad ont är, så att jag sluppe att känna någon smärta!» Och Gud lät det ske, som han begärde. Och Kelub, Suhas broder, födde Mehir; han var Estons fader. Och Eston födde Bet-Rafa, Pasea och Tehinna, Ir-Nahas' fader. Dessa voro männen från Reka. Och Kenas söner voro Otniel och Seraja. Otniels söner voro Hatat. Och Meonotai födde Ofra.
Fodrade Tumme icke längre tids tjenst för sin dotter? Var hon så föga värd? Nej, men Tumme kunde icke fordra lång tids tjenst, ty han hade tjenats af tvenne. Amulamela hade jemte Reka tjenat för Shachi. Odalisken. Bergens bländande snötoppar flamma i eldröd glans. Mäktiga, stolta stå vaktarne mellan tvenne verldsdelar.
Amulamela fortfar att sjunga för barnet: "Men kommer ej Balakitg hem till qväll, Savina väntar natten om, och gråter och gråter den hela dag, och regnet faller i skurar stridt, då Savinas tårar falla på jord". En lång stund stod Reka tyst, och vägde spjutet i handen. Slutligen sade han: "Jag vill tjena för Shachi, Tummes dotter". Amulamelas kind blef hvit som nyfallen snö. Hon sade intet.
Du kunde, som så mången, medtaga din hustru för att göra det tyngsta arbetet i tjensten. Du är god, Reka, tack. Så lycklig som jag har ännu ingen qvinna varit". Reka gick. Icke många gånger hade månan vexlat sitt sken, då syntes Amulamela nalkas till Tummes sommarboning. Reka hade just varit till bergen för att hemta is, nu stod han sysselsatt att hugga bränsle. "Reka, barnet sofver.
Filfrastassarne på hennes hufvud glänsa hvita som snö. Två nätter förgå. Till Eitel kommer Reka. "Husbonde, jag är här för att tjena dig". Qvinnorna se på hvarandra, de taga Amulamela emellan sig. De omsvepa henne med kläder, att blott hennes anlete synes. "Stå på dig, Amulamela, du är skön, du är stark. Icke skall du säljas för ringa tjenst. Akta väl, låt ej friarn vidröra dig.
Vi skola vakta dig noga". Året gick, isen smalt, gräset växte, vissnade och drifvan lade sig åter. Ännu tjenade Reka. Ännu hade han ej lyckats få vidröra flickan. Om blott en fingerspets syntes undan kläderna, stodo qvinnorna vakt. Ville då Reka nalkas, funnos sex händer färdiga att slå honom, trettio fingrar att klösa honom. För Rekas spjut faller björnen, zoblarnes skinn hemtar han knipptals.
Reka har vidrört Amulamelas hull. Han har vunnit henne. Bröllop drickes. Åter har gräset vuxit och vissnat, åter en gång har is och snö höljt vatten och land, och åter har drifvan smultit. Barnet hvilar på Amulamelas arm, hon sjunger för barnet: "sof sött, sof godt.
Det blef morgon. Reka stod upp. Han klädde sig för att gå bort. Amulamela gick fram till honom. "Reka, haf tack. Du har varit god emot mig, mer än någon man varit mot sin qvinna. Du har icke föraktat mig, ehuru jag blott varit din hustru, ja, du har till och med stundom gett mig plats på björnhuden vid din sida.
Sof, sof, du lille. Balakitg kommer, han kommer i afton hem. Savina blir glad och luften blir ljus och skön hela morgondag, och barnet får leka i gräset". Reka tar sitt spjut från väggen och säger: "Tummes dotter är fager". "Hon är så", svarade Amulamela. "Det säges vara orätt att taga tvenne hustrur, många hafva dock gjort så" sade Reka likasom vid sig sjelf.