United States or El Salvador ? Vote for the TOP Country of the Week !


Helgon- och gudabilder, kors och amuletter rullade genom hans händer; men han tvättade dessa omsorgsfullt, sedan han vidrört sådana ting, läste sina böner och smålog åt de oskyldiga guldkorn, som den oheliga strömmen kvarlämnat mellan hans fingrar.

Plötsligen stannade han mitt golvet. Pappa, sade han, snälla pappa Ja, vad är det du vill, kom det från tidningen. Men han fortsatte ej. Han stod alldeles stilla och såg ned. Hans fingrar tvinnade sig om varandra. Hans hjärta klappade hårt. Nej, han vågade inte. Inte ännu. Ska du inte snart knalla dig av i skolan? Jo-oo Han började åter av och an golvet och stannade nytt.

Jag svarade ingenting, min blod svallade ännu, och tidningen skrynklades mellan mina fingrar. Men det oaktadt hördes en röst i mitt inre som sade att han hade rätt, att mitt uppförande var ovanligt och underligt. Jag försökte därför lugna mig mycket jag kunde. Antti såg klockan. Nu är det tid att . Kommer du med? Jag utkämpade ett ögonblicks tyst kamp, förrän jag sakta svarade: Ja.

Svärdet gled, träffade Davids vänstra arm och avskar hennes fingrar. Men i nästa ögonblick hade den bloddrypande klubban träffat götens skuldra och inslagit hans harnesk. Centurionens arm förlamades av slaget. Även David kände sig efter det sår han fått oförmögen att längre med kraft svänga sin klubba.

Men till sist greps han af ett oemotståndligt intresse för dessa papperslappar. Han böjde sig fram med det vänliga uttryck som hans ansigte ibland kunde , tog pröfvande en af lapparne mellan sina fingrar och såg upp henne med ett leende. »Får jag lof att tittaHon blef glad för detta närmande och för detta vackra uttryck i hans ansigte, som hon aldrig förr sett.

Lars! sade han, satte vänstra armbågen bordet, höll handen med utspärrade, ringbeprydda fingrar framför sig. Du ser den här handen det är jag, Träsken. Och fingrarna äro mina döttrar. Sting en nål i lillfingret känns det i handen? Ja. Hugg av ringfingret blöder handen? Ja. Kan handen leva i kraft och Herrans välsignelse om fingrarna tvina bort? Nej.

log hon blott, sorgset och trofast; och medan hon såg honom in i det upprörda ansiktet, hvars uttryck väntade hennes ja, började hon stryka med alla sina fingrar genom hans hår, om och om igen, genom det tjocka håret ned öfver nacken som hon alltid brukade, när hon ville göra honom lugn och stilla. Och uttrycket blef vekt. Du vill icke? Hon svarade icke.

Se, han har med sig sin lön, och hans segerbyte går framför honom. Han för sin hjord i bet såsom en herde, han samlar lammen i sin famn och bär dem i sitt sköte och sakta för han moderfåren fram. Vem är det, som mäter upp havens vatten i sin hand och märker ut himmelens vidd med sina utspända fingrar? Vem mäter upp stoftet jorden med ett tredingsmått?

Hon slängde af sig näfverskorna, satte tår och "fingerkrok" i stenskrefvorna bröt sig, bräckte naglar, var blåröd i ansiktet af förskräckelse och ansträngning i hvar minut färdig att förlora taget med fingrar och tår och störta baklänges utför. Ante hörde hennes flåsande mellan björnens olåt. Han tog ett par språng tillbaka, böjde sig ner och tog tag hon kom upp öfver värsta stupbranten.

Slutligen hade hon ingenting mer att beställa med Daniel. Hon daskade honom med två fingrar kinden. Du är ändå snäll, du, Daniel, som gör som mor vill. Hon följde honom ut kökstrappan. Pojken slöks av mörkret. Stegen föllo jämnt och stadigt i gruset, klingade klackjärnen mot den frusna vägen, hördes ingenting mer.