United States or Martinique ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och Abimelek kom till tornet och angrep det; och han gick fram till porten på tornet för att bränna upp den i eld. Men en kvinna kastade en kvarnsten ned på Abimeleks huvud och bräckte så hans huvudskål.
Gud, du är ju min konung av ålder, du är den som skaffar frälsning på jorden. Det var du som delade havet genom din makt; du krossade drakarnas huvuden mot vattnet. Det var du som bräckte Leviatans huvuden och gav honom till mat åt öknens skaror. Det var du som lät källa och bäck bryta fram; du lät ock starka strömmar uttorka. Din är dagen, din är ock natten, du har berett ljuset och solen.
Inga strålar sänktes På vår morgon ner, Ingen daggtår skänktes Nordens afton mer, Tills, af svanor dragen, Maj med blomsterhatten Göt sitt guld i dagen, Purpurklädde natten, Vinterns spira bräckte Och ur lossadt häkte kallade den väva Flora fram.
Flickan bräckte sakta skalet; Morgonrodnan lik i fägring, Sköt hon upp vid gossens sida; Gyllne lockar skylde pannan, Rosens hy på kinden glödde. Stum, i hennes skönhet fången, Stod i trenne timmar gossen. När den tredje timman slagit, Bad han tyst en bön och sade: "Offra upp din skönhet, flicka, Bryt mitt fängsel, låt mig fara, Och en tacksam tår i stället Vill jag för min frihet skänka."
Efter dessa ord lutade sig Petros ned över den döde och ropade med hög röst: I den heliga Treenighetens namn besvärjer jag din ande att åter liva denna hydda, som han lämnat! I den heliga Treenighetens namn besvärjer jag din ande att åter tala genom denna förstummade mun! I namn av honom, som bräckte dödens udd och sprängde gravens port, besvärjer jag dig, Simon vakna!
Det sägs, sen brodren tröstlös vandrat, att Den hårde brodren sina ögon täckte Och utan sömn och utan hvila satt Och grät om kvällen, grät den långa natt Och grät än som ett barn, när morgon bräckte. Gror bragdens ära blott på stridens mark, Där tappre krigarn fuktar den med blod, Kan ej den vapenlöse hälsas stark Och visa hjältemod?
Hon slängde af sig näfverskorna, satte tår och "fingerkrok" i stenskrefvorna bröt sig, bräckte naglar, var blåröd i ansiktet af förskräckelse och ansträngning i hvar minut färdig att förlora taget med fingrar och tår och störta baklänges utför. Ante hörde hennes flåsande mellan björnens olåt. Han tog ett par språng tillbaka, böjde sig ner och tog tag så hon kom upp öfver värsta stupbranten.
Ja, styre du och råde, Gud, Fader, Son och And! Din starkhets arm i nåde Beskärme stad och land! Ditt ljus, som natten bräckte, Förblifve oskymdt här, Att släkte efter släkte Må se dig, som du är! Om ett kristeligt lefverne. N:o 269. Världens fåfänglighet. O lif i denna jämmerdal, Hvad är du?
Slutligen kastade hon en schal över huvudet och sprang ut i natten för att finna svalka. När dagen bräckte låg hon och lekte med det fruktade svarta håret. Hon jollrade och skrattade som ett tillfredsställt barn. Endast i de onaturligt vidgade, rödskiftande pupillerna fanns det ännu något kvar av en obotlig rädsla.
Hennes portar sjönko ned i jorden, han bräckte och krossade hennes bommar. Hennes konung och furstar leva bland hedningar, ingen lag finnes mer; hennes profeter undfå ej heller någon syn från HERREN. Dottern Sions äldste sitta där stumma på jorden, de hava strött stoft på sina huvuden och höljt sig i sorgdräkt; Jerusalems jungfrur sänka sina huvuden mot jorden.
Dagens Ord
Andra Tittar