United States or Saint Pierre and Miquelon ? Vote for the TOP Country of the Week !


Oupphörligt sjöng hon samma ord ljufligt, med hufvudet sned: "Millmaste tana." "Åh, Vildmosse svanor! Det var en visa, som mor min sjöng för mej när jag var barn och skulle somna, en visa om vildmosse svanor. Jag tror det var af den visan jag fick skog och vildmossarna kära att jag blef skogsman."

Förunderligt, ju mer hon vissnar själf, desto mer tycks hon åter börja älska friskheten och lifvet. Är det afskedsstunden, som nalkas och gör det försmådda dyrbart igen? Den 25 april. Fjärden är öppen, isen borta. I solgången syntes en tropp svanor glänsa den klara sjön. De hafva redan lyftat sina vingar och flyttat.

Honom ve, och ve hans stam och släkte! Han förrådde tsaren under striden, Han förrådde, med tolf tusen hästar Öfverlopp till fienderna bofven." Säg, hvad hvitt syns där i djupa skogen? Ser man snö där, eller ser man svanor? Vore snö där, hade den väl smultit; Vore svanor, hade ren de flugit.

Var i Svalöv plaska storsjöböljor lent som vid Trälleborgs strand och var i Svalöv framglida kontinentroutens ångande svanor stolt som vid Trälleborg? Skådar icke hr komministerns öga från Trälleborg konturerna av Europa, men vad bidar hans inre blick från synranden av det fjärran Svalöv?

Där fanns akacier och syskomorer, grottor och dammar med guldfiskar och svanor; små bambupaviljonger och fontäner; volierer med fasaner och påfåglar. Åkrarna voro igenlagda och ängarna voro icke slagna i mannaminne.

Ja den ön finns väl ej nå'n karta, men den låg mellan Otaheiti, der en qvinna var kung, och Owaihi, der en qvinna var premierminister. Öboerne mottogo henne vänligt, men hon hade svårt att förstå dem. Deras språk begrep hon snart, men deras seder voro som svarta svanor och hvita korpar.

Flyttande svanor, Seglen, o seglen Sorgsna till södern, Söken dess nödspis, Längtande åter, Plöjen dess sjöar, Saknande våra! skall ett öga Se er från palmens Skugga och tala: "Tynande svanor, Hvilken förtrollning Hvilar norden? Den, som från södern Längtar, hans längtan Söker en himmel."

Frid med din aska, skald från mitt fosterland! Som jag du ofta vaggat Auras våg Och ofta, ofta längtat åter Hän till din dal och dess gröna vakter. Men kosan styrs mot öster; den långa sjön Står som en ändlös spegel för ögat fram, Och hvita såsom svanor klyfva Segel vid segel dess blanka yta.

Inga strålar sänktes vår morgon ner, Ingen daggtår skänktes Nordens afton mer, Tills, af svanor dragen, Maj med blomsterhatten Göt sitt guld i dagen, Purpurklädde natten, Vinterns spira bräckte Och ur lossadt häkte kallade den väva Flora fram.

säger Carl i Poetisk kalender för 1822: " Vilda örnar, milda svanor, Syskon i ett enda hus ." Detta låter nästan otroligt, dock talar för sanningen däraf den utomordentliga lust till bad, både örnar och svanor röja och som tydeligen har sin grund i någon gemensam vana från yngre år och från samma föräldrars hus. Om denna badlust tala flere skalder.