United States or Thailand ? Vote for the TOP Country of the Week !


En hel vinter har gått sedan jag sist stod här och med alla sinnen förnimmer jag det oändligas underbara makt. Det är som att andas nytt efter många, långa månaders fängsel och tryck. Detta är det stora vida havet, säger jag till min dotter, där hon står med händerna ryggen och kisar mot solen. Det blir tyst ett ögonblick och svarar hon: Det var väl ingenting.

Men en flicka låg i pärlan, Och hon bad en bön och sade: "Offra upp din pärla, gosse, Bryt mitt fängsel, låt mig fara, Och en tacksam blick i stället Vill jag för min frihet skänka." "Nej, vid Gud, min goda flicka, Pärlan är för mycket dyrbar; Bär blott stilla du din boja, Mången bar en vida värre."

Flickan bräckte sakta skalet; Morgonrodnan lik i fägring, Sköt hon upp vid gossens sida; Gyllne lockar skylde pannan, Rosens hy kinden glödde. Stum, i hennes skönhet fången, Stod i trenne timmar gossen. När den tredje timman slagit, Bad han tyst en bön och sade: "Offra upp din skönhet, flicka, Bryt mitt fängsel, låt mig fara, Och en tacksam tår i stället Vill jag för min frihet skänka."

Men nu bor du slutet i barmens fängsel, Otillgängligt stängdt för hvar vänlig hyllning, Blott för honom blottadt, som oupphörligt Rubbar din hvila. Ja, ljufva oro, längta, o längta än! Af ingen glädje, vore den än rik, Af ingen bräddad njutning lugnad, Sucka mot sällare fröjder ständigt!

Ty skall mitt blod och mod osorgsna vara; Lasse räds hvarken hat, afvund ell' tvång. Ingen törs göra mer än han kan svara. Rätt måst' trots orätten hafva sin gång. Fly med flit, hvem som kan, slik olycksfara! Fängsel gör längsel, när lyckan är vrång. Tänk, min vän, att man för den skull mått' liva Lustig, fast om det är mot ens behag.