United States or India ? Vote for the TOP Country of the Week !
Om somrarna hade Kalle varit till sjöss och jularna hade Stellan tillbringat i Lund. De båda fosterbröderna visste ej riktigt vad de skulle tala om. Stellan berättade om gamla kamrater, som Kalle låtsade sig ha glömt och som han plötsligen föregav sig minnas med ett: Jaså den, jaså han, ja, nu kommer jag ihåg Kalle å sin sida ville helst tala om sjökrigsskolan.
Sitter du inte stilla, får du gå i skamvrån bums. Stellan hade blivit blodröd i ansiktet. Ända till dess Göran sträckte upp handen, hade han suttit och njutit av sin snabba triumf. Nu förstod han plötsligen, att hans behov att imponera på Göran fört honom in i förvecklingar, vilkas slut han endast dunkelt anade. För första gången såg han Edgar, såg den som den verkligen var.
Han längtade åter ut till mänskorna och världen och kände sig ensam, övergiven, utstött. Det var då, en dag, historien om Josef och hans bröder plötsligen slog ned i hans hjärta och som i ett blixtljus förklarade för honom hans egen ställning och dess djupa mening. Det var en torsdag, den sista lektionen för dagen.
Och när vinden ett ögonblick höll undan, hörde man fjärden dunka mot östra udden. Plötsligen gav rackan hals ute på backen och skallet avlägsnade sig, som om hunden sprungit någon till mötes hälsande eller hotande. Gå och se efter, vem det kan vara, så är han snäll, sade gumman till Carlsson, som genast steg upp.
Nej, nu måste han. Säg, pappa, snälla pappa Nu såg hans far över tidningen: Vad är det egentligen du vill? Du går omkring här som en äggsjuk höna. Det gick plötsligen runt i Stellans huvud. Han sprang handlöst fram till sin far och gömde sitt ansikte mellan hans ben. Pappa, snälla pappa, viskade han. Kläm ut med vad du har på hjärtat! Pappa, säg, får jag Kläm ut nu. En karl talar ur skägget.
Jag ska säga er en hemlighet, mina ärade herrar, det året ni har framför er är det längsta i en mänskas liv. Jag vet det! En stund satt Stellan tyst och lyssnade. Men plötsligen reste han sig upp och rusade ut på gården. Han kände det som om han skulle kvävas. Han gick fram och tillbaka på sitt rum, av och an, som ett lejon i en bur. Det rasade inom honom.
Det var en underlig flicka, inte sant? Albin såg plötsligen lömsk ut. Ja, dum va hon, för hade hon inte gått i lag med herrn, så hade hon varit min hustru nu! Ah, vad han säger! Han tror att jag var när henne då? Ja det tror jag vad jag vill! Naturligtvis skulle jag säga det, om det varit så, för nu behövs det inte döljas. Men det egendomliga är att det var inte så.
Plötsligen förstod han allt . Kalle hade lurat honom hela tiden. Kalle var rädd. Kalle hade inte vågat gå över ån. Det var därför han försökt skolka. Det var därför han försökt glömma gymnastikskorna. Det var därför han inte sprungit, när han sagt tre. När rektorn gått reste sig Stellan upp: Får ja lov å gå ut? Gå då!
I samma ögonblick kom tanten in och sade att frukosten var serverad. Ä Ida kommen också? Nej, hon kommer efter med matkorgen. Stellan kastade åter en blick på Edgar och följde dem in i matsalen. Men han hade ingen aptit. Han tänkte på vad som kunde göras åt Edgar. Plötsligen fick han en idé, som kom hans hjärta att klappa våldsamt.
Men den dröjde. Det var som om denna ångest aldrig skulle taga slut. Till sist en dag, då han kom hem från skolan till frukosten, sade hans far: Hör du, där har kommit en räkning från bokhandeln. Han blev blodröd i ansiktet. Svetten bröt fram på pannan. Han kände sig plötsligen så trött, att det föreföll som om benen ej skulle kunna bära honom. Ja, sade han lågt. Det var bra många böcker det där.
Dagens Ord
Andra Tittar