United States or Malaysia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Den der uttalade åsigten hvilar på en förvexling af begreppen absolut och relativ öfverbefolkning en ytterst vanlig missuppfattning, som det dock varit något öfverraskande för mig att återfinna hos den ärade artikelförfattaren.
Då lovade jag den Högste, jag prisade och ärade honom som lever evinnerligen, honom vilkens välde är ett evigt välde, och vilkens rike varar från släkte till släkte, honom mot vilken alla som bo på jorden äro att akta såsom intet, ty han gör vad han vill både med himmelens här och med dem som bo på jorden, och ingen kan stå emot hans hand eller säga till honom: »Vad gör du?»
Nu då hennes folk har fallit för ovännens hand och hon icke har någon hjälpare nu se hennes ovänner med hån på hennes undergång. Svårt hade Jerusalem försynda sig; därför har hon blivit en styggelse. Alla som ärade henne förakta henne nu, då de se hennes blygd. Därför suckar hon ock själv och drager sig undan. Orenhet fläckar hennes klädesfållar; hon tänkte icke på anden.
»Om mina ärade kamrater tillåta, skall jag söka upp en här boende bekant, som säkert skall gifva oss anvisning på en hygglig bostad», föreslog jag listeligen. Förslaget antogs omisstänksamt och jag kilade af för att söka upp vännen Ole Skar, och af honom fick jag anvisning på Johannesens hotell; »folkhögskolefolk brukar bo der, så ni får det bra», sade han.
Minns jag dock själf, hur jag förr, då han kom, densamma, som sedan Blef mig en trogen man, tills döden skilde oss åter, Hur jag befallte och viste mig spotsk och värd att begäras, Tills han förde mig hem, då jag åter lydde med glädje; Därför gå som en drottning, och när ni kommer i kammarn, Akta knappt värdt att kasta en blick på den ärade herren, Innan han bugat sig djupt och ödmjukt bedt om er ynnest.
Hoppet glädde mig då; han kommer, tänkte jag, åter, Hugger mig ved och väcker till låga den slocknande glöden; Lättare blir det väl då, långt gladare slutar jag dagen. Ärade herre, nu han kommer ej; skulle jag klaga?
Det är oss smärtsamt att i dag nödgas meddela den ärade allmänheten att i går var glasmästare Jönsson så i tag och ånyo förveten på denaturerad sprit att han fördes till lasarettet och kom dit som ett lik, för vilket ögon, öron och förnuft och alla andra lemmar voro som luft.
Upp på lyktstolpen adjö! Jag tackar för ordet; ärade editor. Jag vill skriva en bok till swedens folk. Eder aktningsfulle James Gooseberry , född Jöns Swensson. Lilla Råby . Folkets Tidnings kontor, Lund.
Med skäl skall man kunna anmärka, att jag i det följande svarar på åtskilligt, som den ärade artikelförfattaren icke frågat om eller frågat efter; men min afsigt har ej varit att lemna någon antikritik i vanlig mening, hvartill ju artikeln ej heller föranleder, helst dess författare ej varit i tillfälle att åhöra sjelfva föredraget, utan mera att söka närmare belysa några punkter, som i det föregående till äfventyrs behandlats alltför knapphändigt.
Men allt medan den ärade herrn, nedslagen och modfälld, Väntar och tänker, att ni kanhända föraktar hans anbud, Sitter ni här och har alls icke i sinnet ett afslag, Skådar fastmer med glädje emot er kommande lycka, Hur i ett hus, där allt som ett himmelrike är ordnadt, Ni som värdinna skall rå och, fast ung, bli lika i värde Hållen och lika förnäm som er ädle, bedagade herre." Så hon sade.