United States or Equatorial Guinea ? Vote for the TOP Country of the Week !


Alla hennes beläten skola bliva krossade, alla hennes skökoskänker uppbrända i eld, alla hennes avgudar skall jag förstöra; ty av skökolön har hon hopsamlat dem, och skökolön skola de åter bliva. Fördenskull måste jag klaga och jämra mig, jag måste barfota och naken; jag måste upphäva klagoskri såsom en schakal och sorgelåt såsom en struts.

Ingen såg dock henne gråta, ingen Henne klaga hört; att trösta andra Lefver hon, en ängel själf, som höjes Öfver jordens lust och nöd. Främling, stunden lider. Nalkas kunde Icke hon med bön sin makes moder; Där fanns Dmitri, han, förföljarn, hotfull Väntande sitt rof. Dock, detta öga Grät för henne, dessa läppar bådo Böner, dem hon själf ej nu fick bedja.

O Ännu har min herre icke gift sig, Utan tänker ta dig, hem mot hösten." Och till hästen säger flickan detta: "Om jag visste, att du sanning talat, Ville jag slå sönder mina spännen Och dem gärna vid ditt betsel smida, Ville det beslå med idel silfver Och det med min halsked sen förgylla." Hjorten betar uppå bergets åsar, Betar en dag, sjuknar in den andra Och begynner klaga högt den tredje.

Förmår du icke detta, och synes dig denna nödvändighet ännu som en grym makt, lägg ditt huvud till min barm som till en broders, klaga för sista gången över ett öde, som är oundvikligt, och lyssna till din förstvalde vän, som vill intala dig mod och styrka. Varför drager du din hand tillbaka, min Rakel?

Den tid jag låg havet, försökte jag om aftnarna att segla kapp månstrimman, men alltid gled hon undan en armslängds avstånd. Varför lärde jag inte av det jag såg? Den frågan kommer från oss, far. Och skall jag svara dig, Folke. Småningom har jag lärt, vad en bonde kan lära, och jag har slutat upp att klaga. Nu vill jag följa er till dörren.

Tolnses suckade och öppnade munnen för att säga något, men jag avbröt: »Klaga inte, Tolnæs, fastän vi sitter ensamma och övergivna denna heliga kväll. Du har aldrig varit borta från din mamma förr, men var lugn, min son, fortsätt att vandra lite i världen, får du nog fira din helg mycket besynnerligare sätt än nu.

Jag har lyssnat, men ingenting hört, lillen har väl varit snäll? Psch, när har frun haft skäl att klaga öfver nätterna? Jag behöfver alls ingen kontroll, är inte frun nöjd med mig, kan hon skaffa sig en annan. Åh, söta, hon talar! Alterera sig inte, snälla, beskedliga Nadja, mamma säger, att lillen har ondt af det. Är det någon jag är säker , är det Nadja, att hon ser väl efter honom.

Allting har sin tid, och vart företag under himmelen har sin stund. Födas har sin tid, och har sin tid. Plantera har sin tid, och rycka upp det planterade har sin tid. Dräpa har sin tid, och läka har sin tid. Bryta ned har sin tid, och bygga upp har sin tid. Gråta har sin tid, och le har sin tid. Klaga har sin tid, och dansa har sin tid.

Afton och morgon och middag vill jag utgjuta mitt bekymmer och klaga, och han skall höra min röst. Han förlossar min själ och skaffar henne ro, att de icke komma vid mig; ty de äro många, som stå mig emot. Gud skall höra det och giva dem svar, han som sitter sin tron av ålder. Sela. Ty de vilja icke ändra sig, och de frukta ej Gud. Den mannen bär händer sin vän; han bryter sitt förbund.

Jag är en fattig gosse jag, som äter andras bröd, Jag har ej huld, jag har ej hem alltsen min faders död; Men klaga är ej mitt behag, Jag växer högre dag från dag, Jag är en krigargosse, jag, För mig finns ingen nöd. Och lefver jag, tills jag blir stor och fyller femton år, Till samma svält, till samma kamp, till samma död jag går.