United States or Uzbekistan ? Vote for the TOP Country of the Week !


Jag sätter mig en ångbåt, får det bära hvart det bära vill.» »Till Trosa, kanske?» »Åhnej. Jag ska väl laga att jag kommer en af kanalbåtarne.» »Tittar du upp innan du far?» »Absolut nej! Det får jag inte tid till.» ». Och man får väl aldrig höra af dig heller?» »Det är inte troligt. Det skulle kännas som ett band ifall jag lofvade det.» » lofvar du ingenting

Ty i hela världen fans ej hennes like, kunde icke finnas, hvarken man eller kvinna. Den bild, som jag från denna tid bevarar af Agnes, framstår såsom någonting fullkomligt, någonting absolut harmoniskt och felfritt. Ofta säger jag till mig själf: det är blott därför att jag betraktade henne med femtonåringens kritiklösa ögon.

Fadern håller dem absolut isolerade från andra barn, han har i sin ungdom varit en stor syndare och känner världen och vill rädda sina barn från det onda, från alla frestelserna. Han bevakar dem kväll och morgon, natt och dag, han ser till att icke ett av deras steg ej kan övervakas. Och han tror att han lyckas.

Han hade slutat sin första period i tvivel, när han beslöt läsa prästen, men gick icke till botten med sin sak, utan kastade sig över till absolut stupidité. Han ville bli kristen allvar, men han kunde icke; han ville pröva sig genom späkning, självförvållade lidanden, men han fick aldrig extasen.

Vill han icke dermed visa, att han icke vill tillmäta jorden en enda straffdom, ett enda lidande utom det, som är alldeles absolut nödvändigt för att eröfra jorden?

Han sökte visa henne, hur absolut rätt och gentlemannamässigt han handlat, hur han, i stället för att prisge deras kärlek, i stället gjort det enda manliga, han kunde, för att i ett enda slag täppa till munnen alla belackare. Men Rose förstod ej. Ju klarare han sökte framlägga saken, ju skarpare kom hennes svar: Asch, du bär dig dumt åt.

Hade inte Rose ? Hade inte Kalle Möller ? Hade inte rabulisterna ? Hade han inte alltid stått ensam, övergiven, predestinerad? Kunde någonting vara mera absolut logiskt och klart?! Han satte sig åter vid skrivbordet med huvudet i händerna. Hur besynnerligt lugn han kände sig! Lugn och allvarlig. Hur skulle han leva? Hur skulle han bära denna förbannelsens visshet, denna predestination?

Men Petrini märkte dock att konkurrenten började röra sig och tog i med friska tag, för att ytterligare distansera honom. måndagen lämnade Petrini till stadens mera framstående familjer elegant tryckta affärskort, vari han påpekade att hans affär var den absolut förnämsta platsen och rekommenderade den vid förekommande behov. Olsson hade inte förstånd till sådana finesser.

Likaledes har jag rätt ofta uppvaktats med blommor och även några gånger med hela granar. Det också vara hänt. Mindre smickrad har jag däremot känt mig man häromåret iförde mig en underkjol. Och absolut protesterar jag emot att man såsom härom natten hände placerar en tom kruka ovanpå mitt huvud.

Hade jag värkligen någon orsak därtill? Nu, jag var uthvilad och tänkte öfver saken, såg jag den i ett alldeles annat ljus. Antti otrogen? Lättsinnigt förälskad i en främmande kvinna, som han blott sett några gånger? Antti, han som var stadig och hederlig? Omöjligt, absolut omöjligt! Jag var helt enkelt oförnuftig och hade varit värd att