United States or Bulgaria ? Vote for the TOP Country of the Week !


I Minnas sofrum sätt en halfsläckt lampa, Låt sömnen vinka och paulunen svälla, Låt nej, fullända ej din afgrundstanke, nej! Låt tvenne stjärnor mot hvarandra irra Och krossade från sina banor ramla Och världen lossas från sin fasta grundval Och jord och himmel i en suck förgås! Frid, milda afton! Jord och himmel, frid!

Frukta ej heller att bli med förakt mottagen af herren; Åtta torpare äro vi väl, jordbrukare alla, Hvilka med möda och svett uppodla hans bördiga ägor, Dock berömmas blott tvenne af dem som kunniga skyttar: Petrus Tjäderkulla, därnäst Zakarias Hjerpvik.

I brist tillräckligt vissa beräkningar får man härvid hjelpa sig fram med mer eller mindre sannolika antaganden, och af dylika vill jag här förslagsvis uppställa tvenne, af hvilka det första är mera säkert, det andra mera löftesrikt.

Fullända teckningen af denna tafla, Där Minna väckts af morgonsolens strålar Och lyftat sakta opp ur vaggans bädd Ett barn, som vid dess sköte ler i sömnen. Med skärad pensel måla hennes ögon, Som tvenne himlar, lugna, klara, blå, Med gränslös ömhet famnande den späda.

Hans trotjänarinna, som hade varit i tjänst hos familjen Pompowski sedan långt före ingeniör Ostros födelse, skötte hans hushållning. Det var en äldre jungfru af den gamla, goda stammen och tvenne saker voro henne heligare än allt: Gud och zaren.

Julius Krok såg sin store frände, krympte han ytterligare några tum och smög som en liten skugga över torget. Men Björner, som i likhet med kameleonten kunde rikta ögonen samtidigt åt tvenne håll, fick en aning om skuggan och började grymta: Öh, öh, öh, öh Öhhöhö, grymtade kameleonten högre och otåligt. Och Julius Krok närmade sig och stannade fem stegs avstånd.

Men den mystiska, höga muren stod lika mörk och ogenomtränglig som förr och det tycktes vara en omöjlighet för någon att gissa gåtan som dolde sig där innanför. Men tre dagar senare var det tvenne män som begrofvos hos ingeniör Pompowski. Den ene döde var journalisten, den andre den bekante luftseglaren. Den smarte hörde intet mera af saken. Han skref i sin tidning och omtalade allt.

Hon log, din ättemoder, och gaf till svar: 'Sen tvenne år mitt öga ej honom såg, Hans blick blef varm, hans fäderneboning trång, Han tog sitt arf, han sökte en öppen värld Och kämpar nu, kvar, huru, jag vet det ej. Men full af undran talte den andra än: 'Hvad, vill du skämta blott, eller drömmer du? Du mor med känslor varma som blickens glöd, Du lämnar åt sitt öde din enda son?

Han hade glatt sig över att kunna lämna något efter sig, att han nästan tillfrisknade kuppen. Ett recidiv inträffade dock och ungefär tvenne månader efter Levisons samtal med mannen dog han. Den nya donationen vandrade runt i all världens tidningar.

Många år derefter kom en tid, när namnet Fredrika Bremer ljöd öfver tvenne verldsdelar. "Stora Bremer" tänkte jag. Åter förgingo år och en annan tid kom, Fredrika Bremers namn nämndes nästan endast för att hånas. Och "gässen gingo berget" och plockade i hvarje liten svaghet, de lyckats upptäcka hos den ädla, och skreko sen deröfver.